Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eko-jordbruk bidrar till renare hav

Korna ser faktiskt lite glada ut där de går i de lummiga hagarna på gården Billinge i Roslagsbro. Man undrar om de vet att de är med och räddar Östersjön?

Annons

Jordbruksmarken utgör endast en femtedel av arealen i Norrtälje kommun men bidrar ändå i hög utsträckning till utsläppen av kväve och fosfor i våra vatten. Men det var inte det som i första hand fick mjölkbönderna Jacob och Anette Gustawson på gården Billinge att lägga om från konventionell till ekologisk mjölkproduktion.

Nej, det var lönsamheten. Arla betalar 1,20 mer per liter för ekologisk mjölk. Och så skjuter EU och staten till extra bidrag eftersom ekologisk produktion egentligen inte kan bära sig själv, säger Jacob Gustawson. 

Miljötänket kom först efter hand, men nu känns det riktigt bra i magen att kunna säga att vår gård är kravmärkt, säger Anette Gustawson.

Bidragen till gården utgör ersättning för det merjobb som ett ekologiskt lantbruk innebär. Paret Gustawson kan inte längre ta några genvägar. 

Enligt kravs regler ska de vara självförsörjande på minst 50 procent av fodret till korna. De får inte använda kemiska bekämpningsmedel utan ska hålla ogräs och skadeinsekter i schack genom varierad växtföljd. De får inte använda konstgödsel utan återvinner det egna stallgödslet. Dessutom ska allt arbete på gården ska dokumenteras noggrant. Resultatet: Mindre läckage av kväve och fosfor till yt- och grundvattnet och mindre läckage av växthusgaser.

Administrationen har ökat med minst tio procent sedan vi blev ekologiska. Bara pappersarbetet är en halvtidstjänst, säger Anette Gustawson.

Samtidigt är det på sätt och vis enklare nu än förr. Det är bara att så och vänta på resultatet. Antingen blir det fint eller så blir det inge vidare. I år blev det inge vidare eftersom det har varit för torrt, konstaterar Jacob Gustawson. 

Men miljötänket har också sina baksidor. För de mindre gårdarna är det ofta en ekonomisk omöjlighet att ställa om till ekologisk produktion när krav kräver utbyggda boxar till djuren och stora markarealer för bete och odling. 

Paret Gustawson oroas över att allt fler lantbrukare ger upp. De menar att om allt för många svenska bönder lägger ner verksamheten kommer inte maten att räcka till.

Om konsumenten visste hur mycket arbete som ligger bakom skulle de säkert vara beredda att betala lite mer, säger Anette Gustawson.

Alla måste äta men alla måste inte ha platt-tv. Men frågan är också om ett ekologiskt jordbruk är hela lösningen på miljöproblem, övergödning och liknande.  För att nå en hållbar utveckling tror jag att man måste bli bättre på att jämka ihop ekoproduktionen med det konventionella jordbruket, säger Jacob Gustawson.

Åsa Forsberg  [email protected]

Efterfrågan på ekologisk mat är betydligt större än produktionen. För marknadsledande Coop är uppgången 49 procent hittills i år. Från januari till maj sålde Coop ekologisk mat för 478 miljoner kronor. Ica ökade i fjol sin ekoförsäljning med 28 procent.

Enligt en ny undersökning är svenskarna beredda att betala mer för mat som är bra för klimatet. Majoriteten av de som är beredda att ebtala mer kan tänka sig 10-20 procent extra, upp till 60 kronor på en vara som normalt kostar 50 kronor. Åtta av tio svenskar tycker att det är bra at märka livsmedel utifrån deras klimatpåverkan. Undersökningen gjordes bland 1005 personer av ARS Research på uppdrag av LRF, Krav och Svenskt Sigill.

Mer läsning

Annons