Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bussarna ska gå som tåget

Tänk spårvagn, kör buss. Det är tanken bakom den nya trenden att göra bussresor mer attraktiva i städer världen över. Den kallas BRT och på väg med stormsteg även till Sverige.

Annons

Det är dags att lägga akronymen BRT på minnet. Den står för bus rapid transit, det vill säga väldigt snabba transporter med buss. Trenden kommer från Sydamerika där flera storstäder, i stället för att bygga tunnelbana, har byggt ett vägnät helt anpassat efter busstrafik.

I Colombias huvudstad Bogotá finns till exempel ett BRT-system som går rakt genom stadskärnan med flera motorvägsbreda körbanor enbart för de specialbyggda BRT-bussarna. Här finns inga hållplatser utan snarare stationer som är 250 meter långa.

Något liknande lär inte komma till Sverige, men BRT-tänket är definitivt här.

- Det finns busslinjer i Jönköping, Göteborg, Halmstad och Lund som bygger på samma idéer, men inte är införda för fullt. I Stockholm försökte man göra det med den nya stombusslinjen fyra, men det föll helt på att ingen anpassning av infrastrukturen gjordes, säger Per Gunnar Andersson på transportföretaget Trivector i Lund.

För att något ska få kallas äkta BRT ska bussarna ha helt egna körfält, i princip alltid köra kortaste vägen till målet och inte ha hållplatser med mindre avstånd mellan sig än 500 till 1 000 meter. Linjerna ska helst planeras samtidigt som staden byggs ut och passera rakt igenom de mest befolkningstäta områdena.

- Nyckelfaktorer för att folk ska ställa bilen och ta bussen i stället är att bussresan går snabbt och att restiden är pålitlig. Dessutom får det inte dröja mer än tio minuter mellan bussarna.

Det innebär att småstäder knappast kan bygga BRT-system, medan mellanstora städer - som Jönköping och Lund - kan göra det.

- Riktigt BRT blir inte aktuellt i Sverige för där de riktigt stora folkunderlagen finns bygger vi antingen tunnelbana eller spårvagn i stället, säger Per Gunnar Andersson.

- Det är i första hand lite fattigare länder som har nytta av fullskaliga BRT-lösningar. Däremot kan man säkert locka betydligt fler att ta bussen om man använder en del av BRT-principerna. Raka och tydliga linjer, få stopp och hög turtäthet är det viktigaste, säger Per Gunnar Andersson.

Kännetecken för BRT

+ Hög medelhastighet med korta restider.

+ Hög turtäthet, avgångar ska ske med högst fem till tio minuters mellanrum.

+ Pålitlig turlista.

+ Få huvudlinjer och de ska gå raka spåret.

+ Egna körbanor och körfält.

+ Bussarna ska vara attraktiva.

+ Tydlig information som ska komma direkt, helst i realtid.

+ Stationer snarare än hållplatser.

+ Betalning och biljettkontroll innan man stiger på.

+ Långt mellan stationerna, i Sverige ska avståndet inte vara mindre än 500 och 800 meter.

Här finns de snabba busslinjerna:

+ Asien: 21 städer

+ Sydamerika: 14 städer.

+ Nordamerika: 37 städer.

+ Europa: 16 städer.

+ Afrika: 1 stad.

+ Några av städerna: Bogotá, Colombia. Jakarta, Indonesien. Lagos, Nigeria. Ottawa, Kanada. Los Angeles, USA. Brisbane, Australien. Zuidtangent, Holland.

Svenska exempel

BRT-liknande lösningar finns i Halmstad, Jönköping, Stockholm och Lund, Göteborg och Helsingborg. Enligt Trivector är det Göteborg som kommit längst med sina bussgator på Norra älvstranden där bussarna bland annat kör rakt igenom rondeller och går på tydliga vägar som vid en snabb anblick ser ut som spårvagnsgator.

Mer läsning

Annons