Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bli lönsam - om skärgården ska överleva

Elsa, tre månader gammal, sover i vagnen vid bryggan. Hon blev den första nya bebisen på Arholma på sju år.
Men kommer det att finnas arbete till föräldrarna så att hon kan bo kvar och växa upp på den lilla ön i skärgården?

Annons

Marie och Per Eriksson, 32 och 30 år, letade länge efter en chans att flytta ut i skärgården. Svårast var att hitta en födkrok som gjorde det möjligt att bo där året runt.

 Då läste en kompis i Norrtelje Tidning om kustförsvarsanläggningen på Arholma, berättar Marie Eriksson.

Artikeln blev början på ett långvarigt arbete. En intressegrupp på ön drev redan kravet på att bevara anläggningen Försvarsmakten, Fortifikationsverket och Riksantikvarie­ämbetet var bara tre av alla myndigheter som var inblandade.

 Haken för att det skulle bli något var att anläggningen kunde byggnadsminnesmärkas, säger Marie Eriksson.

I april 2007 blev det så. Därför kan gästerna på vandrarhems- och konferensanläggningen Arholma Nord paddla kajak, skjuta lerduvor och bada men även gå på guidad visning i Batteri Arholma.

Inne i det lätt fuktiga bergrummet har paret installerat en stor del av den autentiska utrustningen man övertog från försvaret.

 Allt var nedpackat i stora kartonger, säger Marie Eriksson.

Bland annat har en komplett eldledningscentral räddats för eftervärlden, liksom logement med våningssängar för mycket kortvuxna soldater.

Jätteprojektet har lämnat litet tid över till annat.

 Vi har varit lediga sammanlagt tre dagar de senaste åren, säger Marie Eriksson.

Dessutom föddes nyligen lilla Elsa, den första bebisen på Arholma på åtminstone sju år. Om hon kan bo kvar eller inte hänger i första hand på att föräldrarnas företag överlever.

Det ska det kunna göra i alla fall sett till de politiska tankegångarna om skärgårdens framtid. Diversifiering är nyckel­ordet. Företagen ska bestå av olika verksamheter för att inte genast gå omkull på Arholma Nord kan till exempel konferenserna dra in pengar om vandrarhemmet har låg beläggning.

Att ge sig in i turistbranschen är också helt i linje med framtiden, i skärgården liksom för i fjällen eller andra delar av Sverige med något i naturväg att komma med.

Återstår att samhällsservice för Elsa finns kvar. Ett dagis finns på grannön Björk­ö och en vårdcentral finns i Älmsta.

 Det är också avgörande med reguljär båttrafik, säger Per Eriksson, och drar barnvagnen.

Sådan finns. Passbåten till Simpnäs brygga går året om och på somrarna trafikeras Arholma av båtarna Sjögull och Sjöbris. Per och Marie Eriksson har anledning att se ljust på framtiden. Skulle de få tråkigt, vilket de knappast har tid till, kan de åka in till Norrtälje.

 Vi har en övernattningslägenhet kvar där om vi vill träffa kompisar och gå på bio. Men i år har vi bara hunnit vara där en natt, säger Per Eriksson.

Mats Hedström

reporter

0176-795 88

[email protected]

Affärsmässig grund viktigast för jordbruksministern

Ska skärgårdsborna kunna bo kvar måste deras företag överleva. Ska företagen få stöd av staten måste de först gå med vinst.

 Investeringsstöd ges på affärsmässiga grunder, säger Eskil Erlandsson, jordbruksminister, som besökte Lidö och Arholma i går.

En stor del av glesbygds­politiken sköts av jordbruksdepartementet. Eskil Erlandson, centerpartistiskt statsråd, visades runt av skärgårdsföretagarnas intresseorganisation Visit Skärgården.

På Lidö bor det unga lantbrukarparet Micke Jansson och Tanja Tabulovich, båda 21 år. De har nötkreatur, fjäderfän, grisar och 12 hektar åkermark som ger foder till de egna djuren.

Transporterna skiljer från att driva en gård på fastlandet. Fraktstöd utjämnar en del av extrakostnaderna. Men etableringsstöd som förr gick till företag som startade på avlägsna eller otillgängliga delar i landet skulle vara välkommet, tycker Micke Jansson:

 Det vore något, säger han.

Men kraven för stöd är delvis annorlunda i dag.

 Investeringsstöd ska gå till den som vill starta eller expandera en verksamhet och röra sig om så mycket pengar att det gör en skillnad. Men det måste ges på affärsmässiga grunder, säger Eskil Erlandsson, centerpartistisk jordbruksminister i den borgerliga regeringen.

Målsättningen att bevara liv och näringar i glesbygden är underordnat kravet att gå med vinst och kunna stå på egna ben.

2007 lade regeringen fram det så kallade landsbygdsprogrammet. 35 miljarder finns att röra sig med till och med 2013.

Pengarna kan sökas från länsstyrelsen och kan innebära bidrag till utbildning för att ändra inriktning på ett företag eller starta ett nytt.

Pengarna kan även användas till att främja samarbete mellan boende i skärgården, kontakter mellan deras företag och underlätta för samhällsservice att finnas kvar.

En enskild väg, som också kan finansieras av landsbygdsprogrammet, är visserligen nyttig. Men den kanske viktigaste infra­strukturfrågan för företagare i skärgården just nu, bredband, finns inte med.

 Den frågan ligger hos näringsdepartementet, säger Eskil Erlandsson.

Vad gäller Micke Jansson och Tanja Tabulovich och svårigheterna att driva jordbruk i skärgården så finns ju stöd att få på annat håll, säger minstern.

 EU:s konventionella stöd ska kompensera för naturgivna nackdelar.

Mats Hedström

Mer läsning

Annons