Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

ADHD-projekt på fängelset pekar på goda resultat

Ett världsunikt projekt som pågår vid Norrtäljeanstalten ska visa hur behandling för ADHD kan minska risken för återfall i brott och missbruk. Projektet som nu har kommit halvvägs pekar på goda resultat.

Annons

Läs även: Dagbok från insidan

När regeringens psykiatrisamordnare Anders Milton i slutet av år 2005 föreslog att det skulle skjutas till medel för att kriminalvård och landsting skulle starta ett pilotprojekt där personer i fängelse skulle får medicinsk behandling för adhd, var Norrtäljeanstaltens chefer snabba att räcka upp handen.

Vi har alltid tyckt att det är kul och spännande med utmaningar och projekt, säger Anders Ekström, kriminalinspektör och ställföreträdande chef för Norrtäljeanstalten. 

Adhd-projektet sjösattes år 2007 och drivs som en forskningsstudie av Ylva Ginsberg, överläkare vid neuropsykiatriska teamet Huddinge. Hon har arbetat i snart tio år med att utreda vuxna med adhd.

Jag har mött många som har hamnat i kriminalitet och drogmissbruk och kände tidigt att vi skulle behöva göra något inom kriminalvården, säger hon. 

I dag sitter tolv fångar på adhd-avdelningen. Var och en av killarna har sin egen problematik men en gemensam nämnare är att de har haft svårt att hantera sina impulser, ofta handlar det om aggresssioner. 

Personalen vid avdelningen är uppriktigt överraskade över de snabba, positiva effekterna.

Det här är det mest fantastiska jag har upplevt under mina 14 år här på anstalten, säger Martin Folkesson, samordnare på avdelningen. Det är mycket värdefullt och den positiva förändringen smittar av sig på personalen, säger han. 

Tidigare mötte han många fångar som rasade fram i vardagen, levde rövare vid minsta motgång och som aldrig hade ro att läsa mer än tre meningar i bok.

Och man ser förändringen från en dag till en annan. Nu kan de sortera upp de mest vardagliga situationer. De kan ta en sak i taget. Och alla vill gå i skolan och ta igen det de har missat förut, säger Martin Folkesson.

Gunnar Johansson, samordnare för projektet, nickar instämmande.

Många av killarna i projektet har farit väldigt illa i kriminalvården tidigare. De har ofta hamnat i isolering. Men nu ser vi att förekomsten av misskötsamhet sjunker, säger han. 

Men allt är inte guld och gröna skogar. Adhd-projektet har även fått kritik som en kontroversiell satsning. Vissa har höjt sina röster och hävdat att adhd hos vuxna är en påhittad diagnos medan andra har reagerat mot att kriminalvården delar ut ett amfetaminlikande läkemedel till fångarna. Personalen vid Norrtäljeanstalten tar kritiken med ro.

Vi ser ju att det fungerar. Men att jobba med vuxna med adhd är ganska nytt. Vi är det enda fängelset i hela världen som deltar i ett sådant här projekt så det är klart att folk har synpunkter, säger Anders Ekström som tror att framgången kommer att märkas i brottsstatistiken framöver. 

Åsa Forsberg

[email protected]

Enkät till nyintagna

I ADHD-projektet ska cirka 250 fångar vid Norrtäljeanstalten undersökas för en bedömning av hur vanligt ADHD är i gruppen.

Alla nyintagna som ger sitt samtycke får genomgå en ”screening” för ADHD i form av en enkätundersökning.

De som screenar positivt för ADHD, har minst 14 månader kvar till villkorlig frigivning och är friska i övrigt får gå vidare till nästa del där vi gör en neuropsykiatrisk undersökning, säger överläkare Ylva Ginsberg. 

Sedan följer fem veckor där internerna slumpas in i grupper som får medicin eller sockerpiller innan de landar i den öppna delen där alla får medicin. Samtidigt deltar de även i andra behandlingsprogram på anstalten och går på regelbundna besök hos läkare och psykolog för att skatta livskvalitét, funktionsförmåga, koncentration och biverkningar. 

Syftet med projektet är att undersöka om behandling med Concerta i kombination med Kriminalvårdens behandlingsprogram minskar ADHD-symtom och därmed risken för återfall i missbruk och brott. 

Medicineringen och läkarbesöken kommer att fortsätta även när fångarna är frigivna.

Det är klart att de ska fortsätta. Men det är viktigt att även andra insatser i samhället fungerar efter frigivningen. Inte ens alla mediciner i världen kan hjälpa om de inte får jobb och bostad när de kommer ut, säger Ylva Ginsberg. 

Åsa Forsberg

[email protected]

Mer läsning

Annons