Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

17 frågor och svar om fiber i Norrtälje

Det sätts upp skyltar hit och skyltar dit, det pratas om att gräva bredband och om samverkansavtal. Vi reder ut alla dina funderingar kring fiber.

Annons

NT har sökt svar på ett par vanliga frågor om fiberutbyggnaden. Till vår hjälp har vi bland annat haft kommunens bredbandssamordnare Patrik Törnberg och representanter från Telia, Ip Only och Norrtälje Energi. Artikeln uppdaterades i maj 2017.

LÄS ÄVEN: Gräddöbon tröttnade på väntan och drog in fiber själv

1. Behöver jag verkligen bredband?

Ja – digitaliseringen är vår tids industrialisering. För att inte hamna utanför samhället är en bra bredbandsuppkoppling viktig, ett krav för att kunna ta del av det som samhället erbjuder.

2. Räcker det inte med mobilt bredband?

Mobilt bredband ska ses som ett komplement till den fasta uppkopplingen, det bekräftar även de aktörer som själva kommer att bygga ut 5G. Både täckning och kapacitet påverkas av hur många som är uppkopplade mot den mobila masten. Som konsument betalar du för mängden data du använder. För en normalanvändare blir mobilt bredband oftast en dyrare lösning än en fast uppkoppling.

IP Only-skylt utanför en fastighet i Smara, Edsbro.

3. Vad betyder skyltarna vid vissa fastigheter?

Det är marknadsföring. Vissa företag sätter till exempel skyltar där fastighetsägaren har tecknat avtal eller intresseanmälning.

4. Vad kostar det att ansluta sig till bredband?

Normalt marknadspris i Sverige ligger någonstans mellan 15 000–25 000 kr beroende på område.

5. Vilka aktörer finns idag i Norrtälje?

De största är Norrtälje Energi, Telia och IP Only. Svensk Infrastruktur hade kampanj i Norrtälje men drog tillbaka den på grund av konkurrensen.

6. Hur är bredbandsnätet uppbyggt?

Tänk dig en tjock trädstam vars grenar blir smalare ju längre ut de sträcker sig. Stammen på trädet motsvarar bredbandets stamnät och grenarna är accessnätet. I Norrtälje finns i dag flera olika stamnätsägare med stamnät som är mer eller mindre utbyggda. Kommunens stamnät går till exempel ut till flera kommunala inrättningar, som skolor och vård- och omsorgsmottagningar. Det arbete som nu pågår är att bygga accessnätet, de mindre grenarna som ska nå ut längre och koppla upp invånare och företag.

7. Jag tycker det är rörigt med alla inblandade företag. Vem sköter vad?

För att få lite överblick delar vi upp marknaden i tre områden.

1. De aktörer som bygger och äger nät: Nätägare.

2. De som driver och ser till att nätet fungerar: Kommunikationsoperatör.

3. De som säljer tjänster såsom tv, telefoni och bredband: Tjänsteleverantörer.

En aktör kan vara aktiv inom ett eller flera områden. När du som kund väljer att koppla upp dig med fiber köper du oftast den direkt av nätägaren. Därefter väljer du vilka tjänster du vill ha från de tjänsteleverantörer som finns i nätet. Vilka tjänsteleverantörer som får finnas i nätet bestäms av kommunikationsoperatören.

I Norrtälje ser det ut så här: Telia erbjuder fiberanslutning där Telia bygger och driver nätet och där du som kund även kan välja Telia, eller någon annan, som tjänsteleverantör.

IP-Only säljer fiberanslutning och driver nät men är inte någon tjänsteleverantör, så där får du välja bland de tjänsteleverantörer som finns i deras nät. Norrtälje Energi bygger bara nät. Resten har de lagt över till Telia som driver nätet och ser till att det finns olika tjänsteleverantörer att välja mellan. Sammanfattningsvis: Telia är verksam inom alla tre områdena. IP-Only inom två områden och Norrtälje Energi inom ett.

8. Varför ska vanliga telefonledningen försvinna?

Delar av det gamla kopparnätet lever inte längre upp till dagens behov av driftsäkerhet och kapacitet för moderna tjänster. Det är på sina håll upp till 80 år gammal teknik och det finns områden där det inte längre går att laga. Det kan innebära att man står helt utan lösning när det går sönder. Därför vill Telia proaktivt hjälpa sina kunder över till moderna lösningar med mer driftsäkerhet. Det berättar Roija Rafii, pressansvarig Telia.

9. När försvinner min telefonledning?

Kommer ett sådant beslut blir man kontaktad i god tid före med både erbjudande och hjälp med att se över alla de alternativ som finns att tillgå. Norrtelje tidning rapporterar här om vilka områden som har en planerad övergång i Norrtälje.

10. Ska jag teckna avtal med något företag trots att de inte kan säga när jag får bredbandet?

Det avgör du själv, men läs noga igenom avtalet. Vissa aktörer har bindande avtal, andra vill bara ha intresseanmälan.

11. Kan jag ångra mig om jag skrivit på hos någon aktör?

Det avgör aktören. Läs igenom villkoren. Vissa är bindande och andra inte.

12. Vad har kommunens för roll?

Kommunen är väldigt intresserad av att bredbandet når så många som möjligt. Alla Sveriges kommuner har fått mål av regeringen som ska uppfyllas: År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Kommunen har en bredbandssamordnare, Patrik Törnberg, som i samverkan med byalag, aktörer samt övriga avdelningar och förvaltningar på kommunen är spindeln i nätet i detta arbete. Kommunen hade som plan att förhandla fram samverkansavtal med en eller flera aktörer, men det är inte aktuellt längre.

13. Vad är ett samverkansavtal?

En offentlig upphandling som kommunen gör med en eller flera av de aktörer som erbjuder bredbandsutbyggnad. Kommunen ställer bland annat krav på den eller de aktörer de skriver avtal med att utbyggnaden ska ske i samtliga delar av kommunen, inte bara de tätbefolkade med många kunder på liten yta.

14. Vad betyder öppet nät?

Att den som säljer fiber erbjuder ett så kallat öppet nät betyder att det ska finnas flera olika tjänsteleverantörer att välja mellan. Då kan du som konsument enkelt jämföra och välja den eller de tjänsteleverantörer som du tycker har bäst erbjudande på telefoni, tv och bredband.

15. Erbjuder inte alla nätägare samma sak?

Nej, det skiljer sig åt mellan aktörerna. Kolla vad som ingår i erbjudandet. Gör de hela arbetet eller måste du gräva sista biten? IP Only gräver till exempel ända fram till huset, men bara i mjukt underlag som jord och gräs. Vad händer om det är delar av sträckan som består av berg och sten? Norrtälje Energi gräver bara fram till fastighetsgränsen. När fastighetsägaren grävt sista biten, lägger de in fibern och installerar. Om du måste gräva själv från fastighetsgränsen, vad ställer de då för krav på grävandet? Vem tar ansvaret om något händer med fibern där du som konsument grävt? Vad kostar det att få hjälp med grävningen om du själv inte har möjlighet att göra detta? Som du ser finns en del viktiga följdfrågor att ställa innan du skriver på.

16. Jag bor utanför det område där det ska läggas bredband. Får jag vara med ändå?

Kontakta aktörerna och se om de kan erbjuda en offert. Kanske kan du haka på i samma veva som de gör övriga på adresser nära dig. Norrtälje Energi säger till exempel att de erbjuder en offert om så är fallet.

17. Hur vet jag om någon kommer att vilja lägga bredband hos mig eller om jag ska starta ett eget projekt?

Utvecklingen går fort. I takt med att ny kostnadseffektiv grävteknik samt bättre affärsmodeller tas fram ökar intresset hos de kommersiella aktörerna att tas sig an gles bebyggelse. Däremot kan det ta tid och det är heller inte säkert att det kommer att finnas en modell för all glesbygd. Ta först reda på hur starkt intresset är bland grannar. Kontakta sedan de olika aktörerna som har modeller för landsbygd. Saknas intresset hos dem bör man då fundera på om man ska driva detta själv istället.

Mer läsning

Annons