Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Spionthriller med Singö i centrum

Han är dykaren som hittade den försvunna svenska DC3:an.
Nu har Anders Jallai skrivit en spionthriller. Den tar avstamp i att en rysk ubåt sänks av svensk militär utanför Singö.

Annons
-Det kalla kriget kom till Skandinavien på 1980-talet, säger författaren Anders Jallai. Hans thriller Spionen på FRA, som tar avstamp i 1980-talets ubåtsincidenter, utspelar sig till stor del i Roslagen. Båtmannen Harald Gustafsson (i bakgrunden) är förebild för bokens Harry Nuder.

– Där ute, säger han och pekar ut mot havet.

Anders Jallai och båtmannen Harald Gustafsson står utanför Svartklubbens lotsstation. Bakom dem öppnar sig havet mot himlen och horisonten.

– Det var där ute det hände, säger Anders Jallai och sveper med armen norrut, mot Vässarö.

Där, inte långt från Svartklubben, utspelar sig den dramatiska öppningsscenen i hans debutthriller Spionen på FRA. En höstkväll 1982 sänks en rysk ubåt på order av en svensk marinofficer. Den sjunker strax utanför svenskt vatten och ryska militärer flyter upp till ytan.

Många år senare börjar dykaren Anton Modin gräva i händelsen, som tystats ner. Det dröjer inte länge innan han blir hotad och indragen i en serie våldsamma händelser.

Enligt Anders Jallai bygger en stor del av boken på verkliga händelser. Och verkliga personer.

– Mycket är sant. Folk som kan det här tycker att den är otäckt realistisk, säger han.

– Jag har försökt vara väldigt autentisk, sedan har jag lagt till saker för att det ska bli roligt och spännande.

Huvudpersonen Anton Modin bygger delvis på honom själv.

– Som jag var när jag var yngre, hur jag tänkte då. Jag var mer oslipad på den tiden.

Harald Gustafsson är förebild till bokens Harry Nuder, som är med ombord när ubåten sänks. Harald Gustafsson har jobbat på lotsplatsen i 37 år och var där ute vid en ubåtsjakt för många år sedan. Det är den händelsen som ligger till grund för scenen i boken.

Både han och Anders Jallai är övertygade om att en ubåt verkligen sänktes den gången.

– Jag har hört historien från flera håll, säger Anders Jallai.

– Och jag har tänkt hitta ubåten, fortsätter han.

Han har gjort uppmärksammade fynd på havsbotten tidigare. Han hittade den ryska ubåten S7 utanför Söderarm 1998, efter det började han söka efter den svenska DC3:a som försvann 1952 över Östersjön.

– Jag hade bara hört talas om den, jag trodde inte att det skulle gå att hitta den. Men jag fastnade i historien och blev känslomässigt engagerad. Jag kände att jag måste hitta planet.

Det gjorde han också, efter fem års arbete. Under arbetets gång fick han känslan av att det fanns krafter som inte ville att planet skulle hittas.

– Det var något slags mörkläggning. Jag började fundera på varför man inte ville hitta det, vad som låg bakom.

Han blev intresserad av tiden för det kalla kriget. Underrättelsetjänst. Främmande makter. Hemligheter. Spioneri.

Han bestämde sig för att skriva en bok om spioneriet i Sverige under det kalla kriget och började göra research.

– Men jag ångrade mig, det var lite för känsligt. Jag fick höra att det skulle åsamka mig obehag.

Mer vill han inte säga. Däremot berättar han att han själv har träffat personer med hemlig identitet och gjort research i hemliga arkiv.

Tankarna på en faktabok lades på is, men skrivplanerna togs upp igen när han fick idén att skriva en roman.

I Spionen på FRA samarbetar Anton Modin med Säpos hemligaste enhet. Motståndet kommer från den militära underrättelsetjänsten SSI, med chefen Chris Loklint i spetsen. En kylig maktspelare, som använder vilka metoder som helst för att stoppa Anton Modin och hans medarbetare.

En stor del av historien utspelar sig i Grisslehamn, där Anton Modin har ett fritidshus, och där han och hans vänner hänger på den fiktiva krogen The Rock.

Anders Jallai har själv vistats i Grisslehamn sedan han var liten. Föräldrarna hade sommarställe, själv bodde han permanent på orten under några år på 1990-talet. Nu har han och hans familj ett fritidshus, där han skriver sina böcker.

– Jag har använt de här miljöerna i boken. Där har du dykförrådet, säger han och pekar mot sjöboden nere vid vattnet.

På väggen hänger ett par kajaker.

– De ska användas i nästa bok.

Del två om Anton Modin och hans jakt på sanningen om ubåtskriget är färdigskriven och ges ut nästa år.

– Där fortsätter han kriget mot SSI och gräver upp fler och ännu värre mörkläggningar.

En tredje bok är också på väg, där Anders Jallai knyter ihop trådarna. En av dem handlar om Estoniakatastrofen, andra löper mot Palmemordet och spionaffären Wennerström.

Är det inte lite väl många konspirationer?

– Jag tycker inte det. Vi pratar om en period på 60 år och fyra-fem konspirationer. Man får näsa för mörkläggningar när man gräver i det.

Har du arbetat med underrättelseverksamhet?

– Ja, lite grann. Jag har jobbat för Sverige, men det var i min ungdom.

Där tar det stopp. Anders Jallai vill inte berätta mer om den tiden.

Spionen på FRA kan komma att bli film i framtiden.

– Vi diskuterar filmrättigheter. Ett krav från mig är att den ska spelas in här ute, säger Anders Jallai.

Han tycker om sitt Grisslehamn.

– Jag gillar blandningen av folk. Det är lite vilt, både fysiskt och psykiskt. Det är Sveriges Key West, det är också ett ställe jag älskar. Grisslehamn är intressant och väldigt vackert. Det är det öppna havet som gör det.

– Drömmen är att få ut storyn utanför Sveriges gränser, att göra Ålands hav känt.

Lotsplatsen på Singö är spelplats för en av scenerna i Anders Jallais thrillerSpionen på FRA. Harald Gustafsson, som jobbat där i 37 år, är förebild för bokens Harry Nuder.
Anders Jallai planerar tre böcker i serien om dykaren Anton Modin.
Anders Jallai har bott i Grisslehamn på somrarna sedan han var barn.
Anders Jalla har börjat diskutera filmrättigheter för Spionen på FRA.
-Grisslehamn är Sveriges Key West, det är också en plats jag älskar, säger författaren Anders Jallai.
Anders Jallais debutroman Spionen på FRA utspelar sig till stor del i Grisslehamn.
Annons