Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ska tjänstemännen få styra i Norrtäljes skogar?

En nybliven skogsägare i norra delen av Norrtälje kommun fick, efter att ha ägt sin skog i tre dagar, besök av en nyckelbiotopsinventerare från Skogsstyrelsen samt en anställd vid Naturskyddsföreningen. De gjorde ett hundratal fynd som de rapporterade in i Artportalen.

Denna inventering gjordes efter ett anonymt tips – som visade sig komma från den anställde vid Naturskyddsföreningen. Det är vanligt att en nytillträdd skogsägare avverkar skog för att finansiera sitt köp och för att göra investeringar, men hur kunde den anställde vid Naturskyddsföreningen känna till ägarbytet bara tre dagar efter att det hade ägt rum?

En annan fastighetsägare skulle samma tid sälja sin fastighet, men fick avbryta försäljningen på grund av inventering av nyckelbiotoper. Det blev inte mycket användbar skog kvar.

Det förefaller finnas en dold agenda. Inventeringar ska inte föranledas av slutavverkningsanmälan eller ägarbyten. Och varför skulle en anställd vid Naturskyddsföreningen, som inte alls är licenserad eller behörig att göra inventeringar av nyckelbiotoper, delta vid en sådan myndighetsutövning?

I januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna står att den nationella nyckelbiotopsinventeringen skall stoppas, något som också skedde formellt genom beslut av regeringen 27:e juni 2019. I Norrtälje kommun gjordes många nyckelbiotopsinventeringar under 2019, även efter 27:e juni, utförda av en tillfälligt anställd inventerare. Det fanns dock inte pengar till att låta denne gå den årliga kalibreringsutbildning som är brukligt. Resultatet är nu, tillsammans med inventeringar från tidigare år, att Norrtälje kommun, där 0,5 procent av Sveriges produktiva skogsmark finns, har till arean 5 procent av Sveriges alla nyckelbiotoper.

Kan det bero på att vi har särskilt artrika marker här? Kalkbarrskog är en av de två faktorer som brukar föranleda särskilt artrika och skyddsvärda marker. Men av nyckelbiotoperna i Norrtälje kommun står kalkbarrskog för totalt 19 procent av biotoperna. Motsvarande siffra för Östhammar är 44 procent, men där återfinns endast en i procent tredjedel så stor areal av nyckelbiotoper.

Den andra faktorn som sägs öka förekomsten av skyddsvärd skog positivt är att den har brukats av privata skogsägare. Det beror till stor del på att de vågar tänka själva.

Vad vill vi ha för skogsägare? Den bästa skogsägaren ur miljöperspektiv måste väl ändå vara den långsiktiga, privata skogsägaren som bor nära eller på sin fastighet och har långa perspektiv, både ekonomiskt och i miljömässigt?

Hur ska nästa generation kunna fortsätta med skogs- och lantbruk om marken bara består av nyckelbiotoper? Och vad händer med landsbygden där de privata mindre skogsägarna är med och bildar stommen?

Vem ska annars kunna köpa och bruka denna mark? Rika investerare, storföretag eller stat och kommun?

I samband med att inventeringen av nyckelbiotoper stoppades på nationell nivå av regeringen minskades också bidragen till skogsägare för kompensation för skog som klassats som nyckelbiotop. De skogsägare som får sin skog klassad som nyckelbiotop får därför ingen kompensation för att marken och skogen som växer där kraftigt sjunker i värde. I praktiken mister de brukanderätten på sin egen mark. Detta är en stor inskränkning av äganderätten.

Att detta nu sker i Norrtälje kommun, på tvärs med vad regeringen har beslutat, förefaller vara egenmäktigt förfarande av tjänstemän. Icke desto mindre går det inte att överklaga ärendet och nyckelbiotopsklassningen kan inte dras tillbaka. Det är därför JO-anmält av ovanstående skogsägare.

För 40 år sedan tyckte Skogsstyrelsen att all björk och sly skulle utrotas med det giftiga bekämpningsmedlet hormoslyr. Det är inte dessa marker som Skogsstyrelsen, eller förlåt, tjänstemän, i dag vill skydda för deras stora artrikedom.

Per Pernholt

Bertram Schmiterlöw

Göte Österman

Hillevi Sundin

arbetsutskottet LRF:s kommungrupp i Norrtälje

Per Pettersson

ordförande LRF Region Mälardalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel