Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Schweiz nej visar vilka problem som kan uppstå

Schweizarna röstade i söndags nej till att köpa 22 Jas Gripen-plan. 53 procent röstade nej, och 47 procent ja.

Annons

Eftersom Gripen är ett svenskt plan får detta följder för Sverige. Det kan till exempel innebära färre jobb för Saab i Linköping, där planen byggs. Å andra sidan innebär Schweiz nej att Saab kan koncentrera sig på att sälja Gripen till Brasilien, en affär som är mycket större än Schweiz-affären.

En annan effekt av schweizarnas nej kan bli en diskussion om framtiden för det svenska flygvapnet. Tanken var att Schweiz skulle bekosta en del av utvecklingskostnaderna för den nya Gripen-versionen. Nu blir det inte så, utan Sverige får stå för hela utvecklingskostnaden. Då är det frågan om flygplanen verkligen är värda pengarna, eller om det finns mer kostnadseffektiva sätt att förstärka det svenska försvaret.

Den schweiziska folkomröstningen om Jas Gripen-köpet visar också på ett tydligt sätt vilka problem det finns med folkomröstningar. Om ja hade vunnit hade resultatet varit solklart: köpet hade genomförts. Men vad händer nu när folket har röstat nej?

Denna oklarhet beror på att schweizarna röstade nej av många olika orsaker. En del röstade nej för att de ville satsa de 23 miljarder Gripen-planen skulle kosta på något annat, till exempel skolan eller vården. En del röstade nej för att de tyckte att Schweiz skulle köpa ett annat och dyrare flygplan, eftersom de ansåg att Gripen var för dåligt. En del röstade nej för att de ogillade hur Schweiz politiker, Saab eller Sveriges ambassadör agerat i samband med affären och i folkomröstningskampanjen. Och så fanns det de som röstade nej av helt andra skäl.

Ingen vet vilket skäl som vägt tyngst i folkomröstningen. Därför innebär omröstningen att inga politiska beslut kan tas. Istället kommer frågan om förnyelse av flygvapnet att få ligga vilande ett antal år, tills dagens schweiziska flygplan är hopplöst omodernt eller kanske till och med farligt att använda. Och då kommer frågan upp på nytt, och det kan också bli en ny folkomröstning.

Just nu håller Roslagens oberoende parti (ROOP) på att samla in namn för att få till stånd en folkomröstning om Norrtälje hamn. Vilka alternativ man vill ha i en sådan folkomröstning talar man dock inte om. Det skall fullmäktige besluta.

Oavsett vilka alternativen blir kommer det, precis som i Gripen-omröstningen i Schweiz, att bli omöjligt att veta vad ett ”nej” i folkomröstningen innebär. Man kan nämligen rösta nej för att man inte vill ha några bostäder alls i hamnen, eller för att man vill ha färre hus, lägre hus, billigare hus eller mer och bättre kulturhus. Man kan också rösta nej för att man är emot kommunalrådet eller politiker i allmänhet.

Det här gör att en folkomröstning om hamnen kan innebära att all planering för hamnområdet läggs i malpåse för många år framåt. Är det verkligen det som ROOP vill?