Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rödlistade arter kan hittas i de flesta äldre skogsområden

Två representanter för Naturskyddsföreningen, Per Bengtson och Ola Nordstrand, försvarar i en replik inventeringen av nyckelbiotoper och att Naturskyddsföreningen bidragit med kunskapsunderlag till detta.

Till att börja med vill vi tydliggöra att vår kritik inte i första hand riktar sig mot Naturskyddsföreningen, utan mot Skogsstyrelsens agerande och nyckelbiotopsinventeringen som sådan. Det är dock problematiskt att Naturskyddsföreningen ges möjlighet att följa med Skogsstyrelsen i samband med inventering.

Vi blir också uppriktigt förvånade när Per Bengtson och Ola Nordstrand säger att Naturskyddsföreningen inte försöker påverka myndighetsutövningen. Vi känner Naturskyddsföreningen som en organisation som bedriver ett aktivt påverkansarbete, både centralt och lokalt.

Per Bengtson och Ola Nordstrand menar att Naturskyddsföreningen bara bidrar med kunskap, och att naturvärdena finns där oavsett om en nyckelbiotop registrerats eller inte. Det är en sanning med stark modifikation.

I praktiken kan den som genomför inventeringen avgöra om skogen ska kunna brukas eller inte. Nyckelbiotopsinventeringen är en subjektiv inventering, en bedömning som kan ge olika resultat beroende på vem som gör inventeringen, vilket väder det är och från vilket håll man kommer in i skogsbeståndet. Skogsstyrelsen har aldrig undersökt hur stor samstämmighet det är i nyckelbiotopsbedömningarna, men man vet att Skogsstyrelsens tjänstemän gör olika bedömningar i ungefär hälften av fallen vad gäller hänsynskrävande biotoper.

Skogsägare har ofta själva i sina skogsbruksplaner gjort frivilliga avsättningar av skog man bedömer ha naturvärden. Det finns inget som säger att deras bedömningar är sämre än Skogsstyrelsens och åtminstone finns det ett värde i att olika typer av skog avsätts. När man pekar ut nyckelbiotoper ställer man sig därmed över skogsägarens bedömningar av vilka skogar som ska avsättas. Det får avsevärda konsekvenser för skogsägarens möjlighet att bruka sin skog.

Rödlistade arter har fått en stor betydelse för vilken skog som klassas som nyckelbiotop. Men rödlistade arter kan hittas i de flesta äldre skogsområden. Hur många som hittas handlar om hur mycket man letar, och hur skickliga inventerarna är på att hitta arter.

Har Naturskyddsföreningen, som Per Bengtson och Ola Nordstrand säger, ”en av landets främsta artexperter” är risken stor att man hittar väldigt många arter. Det riskerar dock att visa mer på inventerarens förmåga än skogens relativa naturvärden. Många av de rödlistade arterna är vanliga. Som exempel kan nämnas att kråka, björktrast och fiskmås är rödlistade arter.

Det är bra att Naturskyddsföreningen vill att skogsägare ska få ersättning för sina nyckelbiotoper. Men hittills har Skogsstyrelsen pekat ut betydligt mer nyckelbiotoper än vad det finns pengar till att ersätta. Här måste man mätta munnen efter matsäcken. Så länge många skogsägare fortsatt står utan ersättning kan man inte fortsätta peka ut nya biotoper.

I det exempel som vi tar upp, då en skogsägare skulle sälja fastigheten, består skogen av 48,6 hektar, varav 34 hektar blev nyckelbiotop. I det andra exemplet fick en skogsägare, vid köp av 28 hektar, 6 hektar nyckelbiotop på sin fastighet efter tre dagar. Vid samma tidpunkt har flera blivit drabbade av nyckelbiotoper på sina fastigheter. Detta bidrar till att förtroendet för rättssäkerheten och myndigheter raseras.

Skogen behövs för intäkter, förnybara produkter och för att möjliggöra investeringar på landsbygden. Om vi ska få en framtid för ny generation landsbygdsföretagare så måste den kunna brukas långsiktigt.

Per Pernholt

Bertram Schmiterlöw

Göte Österman

Hillevi Sundin

arbetsutskottet LRF:s kommungrupp i Norrtälje

Per Pettersson

ordförande LRF-regionen Mälardalen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel