Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Replik: Folkets hus har ingen politisk vinkling

Annons

REPLIK: Undertecknad delar din åsikt att föreningslivet på landsbygden har en mycket starkare ställning än föreningslivet har i våra städer, men jag delar inte din negativa beskrivning av Folkets Hus föreningarnas ”gynnade särställning” som du beskriver i din ledare.

Läs mer: Gustaf Svenungsson: En trött arbetare och en pigg landsbygd (26/7).

Folkets Hus föreningarna existerar och överlever på samma villkor som all övrig ideell verksamhet i vårt land. Folkets Hus har inga favörer, allra minst ekonomiskt, i förhållande till de kommunala åtaganden och föreningslivets verksamhet. Så det är en osanning du underblåser och vidmakthåller när du i din ledare påstår att kommunförvaltningarna gynnar Folkets Hus och parker gentemot bygdegårdarnas verksamhet.

Har själv varit engagerad i Njutångers Folkets Hus sedan 1981 när jag bosatte mig på orten och verksamheten har och är bara inriktad mot ett öppet hus för allas intressen, utan några politiska vinklingar som du Gustaf Svenungsson antyder i din ledarartikel.

Sören Molander

Ledarredaktionen svarar:

Det är självklart bra, och rimligt, att en orts samlingslokal välkomnar alla, utan att ta hänsyn till människors politiska åskådning. Men att Folkets hus inte skulle ha täta kopplingar till den socialdemokratiskt styrda arbetarrörelsen är ett så absurt påstående att det inte ens behöver bemötas.

Ett av många tecken på att Folkets hus ekonomiskt dragit större fördelar av det offentliga finns i betänkandet SOU 2003:118, Allmänna samlingslokaler – demokrati, kultur, utveckling, som en del i utredningen om allmänna samlingslokaler (som en parentes kan sägas att utredare Kjell Nordström var socialdemokratisk riksdagsledamoten och tidigare ordförande för Folkets hus Riksorganisation).

I SOU 2003:118 framgår det att det statliga kulturstöd till samlingslokaler som inrättades på 70-talet först endast gick till Folkets hus. Först tio år senare kunde övriga samlingslokaler få ta del av pengarna, men då endast brödsmulor: av 18,73 miljoner år 2003 gick nämligen 86 procent, 16,19 miljoner kronor, till Folkets hus.

Gustaf Svenungsson

Annons