Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Strunta i att ekonomerna älskar fastighetsskatten

Fastighetsskatten avskaffades av alliansregeringen 2008. Det var bra. Fastighetsskatten slog väldigt orättvist, inte minst här i Norrtälje kommun. Här kunde de bofasta få kraftigt höjd fastighetsskatt bara för att deras område var mycket attraktivt bland fritidsboende.

I praktiken försvann dock inte fastighetsskatten helt. I stället ersattes den av en kommunal fastighetsavgift, som är på 0,75 procent av taxeringsvärdet. Det finns dock ett maxtak för hur mycket man får betala. Detta tak är indexerat, och låg 2017 på 7 687 kronor. Dessutom finns ett speciellt maxtak för pensionärer, som högst skall behöva betala fyra procent av inkomsten i fastighetsavgift.

Men trots att den statliga fastighetsskatten har varit avskaffad i tio år är den fortfarande aktuell i debatten. Orsaken är att fastighetsskatten är ekonomernas favoritskatt. Den är stabil och förutsägbar, eftersom fastigheter inte kan flytta. Fastighetsskatten sägs också ha liten negativ inverkan på ekonomin, vilket många andra skatter har.

Dessutom vill många till vänster i politiken återinföra fastighetsskatten. De menar att skatten jämnade ut ekonomiska orättvisor, eftersom de med höga inkomster ofta äger dyrare fastigheter.

Därför kommer det hela tiden nya förslag om återinförd fastighetsskatt. Till exempel brukar OECD:s ekonomer alltid rekommendera Sverige att införa fastighetsskatt. Nu senast menade SNS Konjunkturråd i en rapport att det behövs höjda skatter på kapital och lägre skatter på arbete för att minska klyftorna i samhället. Som exempel på kapitalskatter som kan höjas nämns återinförd fastighetsskatt och återinförd arvsskatt.

Det vore dock helt fel att återinföra fastighetsskatten. Skatten var orättvis och oförutsägbar för fastighetsägarna. Det är ju inte heller alltid så att den med högst inkomst äger dyrast hus. Och att behöva låna på huset för att betala fastighetsskatten, som Bosse Ringholm föreslog under sin tid som socialdemokratisk finansminister, tycker de flesta känns fel.

Däremot kan det finnas anledning att höja taket i dagens fastighetsavgift. Detta tak är i och för sig indexerat, men fastighetspriserna har stigit mycket mer än index. Det har gjort att många fler slår i taket i dag än 2008, när fastighetsavgiften infördes. Det är därför rimligt att höja taket så mycket att andelen fastigheter som slår i taket blir densamma som 2008. Detta innebär att de dyraste villorna får betala mer i skatt, vilket ökar fördelningseffekten i fastighetsavgiften.

Ett höjt tak är också något som föreslagits i debatten, bland annat av Liberalernas partiledare Jan Björklund för ett par år sedan. Tanken var att det höjda taket skulle bli en del i en större bostadspolitisk uppgörelse.

Förhandlingarna om en sådan uppgörelse bröt dock samman. I dagsläget finns det inte heller några planer på att återinföra fastighetsskatten. Finansminister Magdalena Andersson var till exempel mycket tveksam till SNS-förslaget om fastighetsskatt (däremot var hon mer positiv till förslaget om återinförd arvsskatt). Socialdemokraterna inser nog att det vore dumt att göra sig ovän med mängder av villaägare under ett valår.