Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Sänkta ränteavdrag får inte punktera bostadsbubblan

Dagens låga räntor gör att det skulle passa att börja fasa ut ränteavdragen. Å andra sidan kan sänkta ränteavdrag göra att dagens bostadsbubbla brister. Det gäller därför att vara mycket försiktig, så att sänkningen inte skapar kaos i svensk ekonomi.

Räntan är mycket låg just nu. Riksbankens styrränta, den så kallade reporäntan, är till och med –0,5 procent, det vill säga negativ.

Den räntan gäller dock för inte vanliga låntagare, till exempel de som tagit lån för att köpt en villa eller bostadsrätt. Men även de har en mycket låg ränta historiskt sett.

Den här låga räntenivån har Sverige haft ett bra tag nu. De låga räntorna har gjort att fler och fler fått råd att ta större och större lån. Bostadspriserna har därmed stigit brant.

Men de låga räntorna kommer inte att vara för evigt. Allt talar för att räntorna stiger de kommande åren.

Det här kommer att öka hushållens utgifter för räntor. Men det ökar också statens utgifter för ränteavdrag.

I dag får man dra av 30 procent av sina räntor på bolånet. Tre av fyra hushåll har den här typen av ränteavdrag.

Statens kostnad för ränteavdrag ligger i dag på 17 miljarder kronor. Enligt en prognos från Konjunkturinstitutet ökar kostnaden mycket kraftigt de kommande åren, i takt med att räntorna stiger. 2022 är kostnaderna 40 miljarder kronor, 2026 är de 60 miljarder.

Det här kan göra att staten måste spara på annat för att få budgeten att gå ihop, eller höja skatterna kraftigt. Dessutom har ränteavdragen fel fördelningspolitisk profil: det är oftast personer med goda inkomster som har höga ränteavdrag, medan låginkomsttagare har låga avdrag eller inga alls.

Det är därför inte så konstigt att de flesta partier nu vill sänka ränteavdraget. Det är faktiskt bara Socialdemokraterna och Moderaterna som inte vill detta.

Delvis beror detta på att Socialdemokraterna och Moderaterna inte vill reta upp sina väljare bland medelinkomsttagarna. Men det finns andra risker med sänkta ränteavdrag än tappade röster, framför allt att bostadsbubblan spricker, med mycket negativa konsekvenser för den svenska ekonomin som följd. För att undvika detta krävs långa övergångstider för sänkningen av ränteavdragen, men risken är ändå stor för stora ekonomiska konsekvenser.

En annan negativ effekt av sänkta ränteavdrag är att det blir svårare att komma in på bostadsmarknaden. Ungdomar drabbas alltså, liksom nyanlända. Däremot berörs mycket mindre de som köpte bostad för många år sedan, och därför har kunnat dra nytta av ränteavdragen samtidigt som de vunnit på de höjda bostadspriserna. Sänkta ränteavdrag blir därför mycket orättvist om man jämför mellan olika generationer.

Ränteavdragen är egentligen mycket konstiga – varför skall staten subventionera lån? Med dagens låga räntor är det också en bra tidpunkt att börja fasa ut ränteavdragen – det blir inte lika dyrt för hushållen.

Men sänkta ränteavdrag gör samtidigt att höjda räntor får större genomslag i hushållens privatekonomi, och därmed också att risken för att bostadsbubblan spricker. Om ränteavdragen sänks, vilket de bör, gäller det därför att effekterna blir väl utredda och undersökta, så att sänkningen inte får negativa effekter på svensk ekonomi. Även om kostnaden för ökade ränteavdrag är stor, så är kostnaden för en spräckt bostadsbubbla mycket högre.