Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Pinsam senfärdighet i kampen mot islamismen

Annons

Sedan i våras har sex radikala islamister, varav fyra imamer, suttit fängslade. De utgör enligt Säkerhetspolisen ett hot mot Sveriges säkerhet och bör utvisas.

De sex kan dock inte utvisas, enligt Migrationsverket. Fem av männen riskerar förföljelse om de återvänder till sina hemländer Irak, Egypten respektive Ryssland (Tjetjenien). De kan därför inte utvisas dit. Den sjätte mannen är statslös palestinier och går därför inte heller att utvisa.

Det går inte heller att hålla personer i häkte hur länge som helst utan dom. I helgen släpptes därför islamisterna fria.

Det här fick många att reagera, inte minst politiker. M-ledaren Ulf Kristersson kallade frisläppandet för "haveri" och menade att statsminister Stefan Löfven är för långsam att ändra lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, den lag som Säkerhetspolisens beslut om omhändertagande av islamisterna grundar sig på. KD-ledaren Ebba Busch Thor menade att det var "fullkomligt barockt" att släppa de sex radikala islamisterna fria och att lagen redan i dag tillåter att hålla utlänningar, som anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet, i förvar i upp till ett år.

Det låter bra, även om det är svårt att förstå hur detta skall gå till.

Det är fullt förståeligt att islamisterna inte utvisas. Sverige kan inte utvisa personer som riskerar att drabbas av tortyr eller dödsstraff i sina hemländer. Sådana utvisningar strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention mot tortyr. Det är inte heller bara Sverige som har ett problem med att utvisa personer som är ett hot mot landets säkerhet. Samma gäller för andra länder.

Enligt inrikesminister Mikael Damberg (S) arbetar S-MP-regeringen för att undanröja hindren för utvisning. Det låter bra, även om det är svårt att förstå hur han skall kunna lyckas med detta.

Det arbetet borde ha varit gjort för länge sedan.

Mikael Damberg försvarar också frisläppandet av islamisterna och menar att Ebba Busch Thor har tolkat regelverket fel när hon hävdar att islamisterna kunde ha hållits i förvar i upp till ett år. Han borde ha tillgång till bästa möjliga expertis när det gäller lagtolkningar, så det är troligt att han har rätt på den punkten. Däremot har han svårare att försvara regeringens senfärdighet att se över lagen om särskild utlänningskontroll. Den utredning S-MP-regeringen har tillsatt för att se över denna lag skall vara klar i slutet av februari, men det arbetet borde ha varit gjort för länge sedan.

Det är pinsamt att Sverige har agerat så senfärdigt när det gäller att stoppa radikala islamister att kunna föra ut sitt budskap i Sverige. Troligen kan detta bero på en rädsla för att alla muslimer skall känna sig utpekade. Men det är tvärtom. Genom att inte agera mot radikal islamism riskerar alla muslimer att drabbas.

Nu gäller det bara att se till att han inte kan komma in i Sverige igen.

De islamister som nu släpps fria riskerar nu att komma tillbaka till sina församlingar som martyrer, och få lättare att rekrytera nya anhängare än tidigare. Den anmälningsplikt de har innebär knappast något hinder för dem.

En av de sex islamisterna tycks för övrigt ha struntat i anmälningsplikten och i stället åkt utomlands. Det är i och för sig en bra lösning, eftersom han då kan sägas ha utvisat sig själv. Nu gäller det bara att se till att han inte kan komma in i Sverige igen.