Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Hur kunde det ta åtta år innan någon sa ifrån?

Annons

Lagom till årets skolstart meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) att kursplanerna för grundskolan och gymnasiet skall ändras. Den främsta förändringen innebär att det skall bli viktigare med faktakunskaper i de lägre årskurserna, medan det inte längre blir lika viktigt med analys och kritiskt tänkande.

Anmäl text- och faktafel

Det här är en mycket bra förändring. Budskapet i den gällande läroplanen från 2011 är att faktakunskaperna inte är så betydelsefulla, utan det viktiga är att eleverna skall kunna analysera och diskutera. Det här bygger på en pedagogisk lära som kallas för konstruktivism, där eleverna själva skall skapa sin kunskap genom kontakt med omvärlden, inte genom att läsa i en bok eller bli undervisad av en lärare.

Konstruktivismens betydelse för dagens skola uppmärksammandes i en reportageserie av Katarina Gunnarsson i radions Studio Ett i fjol. Reportageserien skapade mycket stor debatt. Men bland skolexperter verkade få ta så hårt på den hårda kritik som fördes fram i serien. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand menade till exempel att "När det handlar om faktakunskaper, som årtal och kungar... så kan det vara viktig baskunskap, men det är inte huvudmålet med skolan i dag, utan att sätta in den faktan i en kontext."

Dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) var också lite avvaktande. Han erkände vikten av faktakunskaper, men tyckte också att förändringarna i samhället gjorde det viktigt med nya krav i skolan, till exempel när det gäller källkritik. Och han gjorde ingenting för att förändra den gällande läroplanen.

Hon tycker till och med att det kan vara "farligt" med en alltför tidig betoning på analysförmåga.

Men nu blir det alltså förändring. Orsaken är januariavtalet där det tydligt står att betoningen på kunskap och faktakunskaper skall stärkas.

Det är därför inte så konstigt att utbildningsminister Anna Ekström nu kommer med dessa förslag – hon är så illa tvungen. Mer intressant är att hon helhjärtat verkar stödja förslaget, och tydligt argumenterar för hur viktigt det är med faktakunskaper. Hon tycker till och med att det kan vara "farligt" med en alltför tidig betoning på analysförmåga.

Hennes förslag har också tagits emot positivt av alla. Det tycks som om skoletablissemanget helt har glömt hur det tidigare motarbetade vikten av faktakunskaper. Till och med Lärarförbundet är positivt. Om det beror på att man tycker att förslaget är bra eller att det kommer från en S-minister är dock svårt att veta – Lärarförbundet brukar vara väldigt troget mot Socialdemokraterna.

Skolan skall inte underblåsa spridandet av konspirationsteorier.

Det är självklart mycket positivt att det återigen blir viktigt för skolan att lära ut faktakunskaper, och att skolan lär ut att det finns fakta, och inte bara åsikter som är lika mycket värda, till exempel om Förintelsen. Skolan skall inte underblåsa spridandet av konspirationsteorier.

Därför är det skrämmande att konstruktivismen lyckades få ett stort genomslag i 2011 års läroplan, att det inte fanns någon debatt kring detta när läroplanen antogs och att det tog åtta långa år innan någon på allvar började ifrågasätta om det verkligen var rätt att faktakunskaper inte var viktiga. Det vore mycket intressant om någon forskare kunde analysera hur det var möjligt.