Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Första steget mot en ny järnpakt i asylpolitiken?

Annons

Det fanns länge en järnpakt mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om migrationspolitiken. Partierna hade en tyst överenskommelse om att Sverige skulle driva en stram migrationspolitik.

Anmäl text- och faktafel

När pakten bröts är svårt att säga. Kanske 2005 när Miljöpartiet tvingade Göran Perssons S-regering att gå med på en flyktingamnesti. Kanske 2011 när alliansregeringen gjorde en migrationsuppgörelse med Miljöpartiet, som bland annat mildrade kraven för anhöriginvandring.

Oavsett vilket vill M-ledaren Ulf Kristersson återskapa denna järnpakt. I fjolårets valrörelse ville han att Moderaterna och Socialdemokraterna före valet skulle bli överens om att försöka nå en bred långsiktig överenskommelse om migrationspolitiken. Han hänvisade då till den gamla järnpakten: "Historiskt har våra partier förenats i den svåra balansen mellan internationell öppenhet och ekonomisk realism", skrev han i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Något S-M-överenskommelse blev det dock inte. Däremot blir det en utredning om migrationspolitiken med alla partier representerade.

Utredningen påbörjar sitt arbete nästa vecka. Moderaterna kommer att representeras av Tobias Billström, gruppledare i riksdagen, och Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson.

I torsdags presenterade de partiets ingångsvärden till migrationsutredningen. Moderaterna vill att Sverige får ett "volymmål" för antalet asylsökande. Målet skall ligga på samma nivå som antalet asylsökande i Finland, Norge och Danmark, vilket innebär 5 000-8 000 personer per år. Det kan jämföras med att Sverige i fjol tog emot 21 500 asylsökande.

Det skulle också visa hur långt Sverigedemokraterna står från de andra partierna

Moderaterna vill också att reglerna för familjeåterförening skall vara beroende av hur många som söker asyl i Sverige – om fler söker asyl, skall färre anhöriga få komma till Sverige. Samma skall gälla antalet kvotflyktingar. På så sätt skall volymmålet nås även om antalet som söker asyl ökar.

Socialdemokraterna lär knappast gå med på så stora förändringar av asylpolitiken som Moderaterna föreslår. Däremot vill säkerligen många inom partiet återgå till "en klassisk restriktiv socialdemokratisk migrationspolitik", som Norrtäljebon och förre S-riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson formulerade sig i en debattartikel i Norrtelje Tidning i veckan. Många socialdemokrater vill säkerligen gärna hitta en kompromiss med Moderaterna, dels för att de vill ha en stramare migrationspolitik, dels för att de vill försöka locka tillbaka en del av de S-väljare som gått till Sverigedemokraterna.

Moderaternas utgångsbud innebär en alldeles för stram asylpolitik.

En S-M-överenskommelse om asylpolitiken skulle innebära flera fördelar. Det skulle ge stabilitet och långsiktighet och minska flyktingfrågans betydelse i den politiska debatten. Det skulle också visa hur långt Sverigedemokraterna står från de andra partierna – partiet vill ha noll asylinvandring till Sverige.

Samtidigt är självklart innehållet i överenskommelsen viktigt. Och Moderaternas utgångsbud innebär en alldeles för stram asylpolitik. Men det är bra att partiet lämnar sitt bud. Det gör att den utredning som nästa vecka börjar sitt arbete har något att utgå ifrån.