Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Bra med skatt på plastpåsar – men beskatta bara påsar som skadar miljön

Annons

Regeringen vill införa en skatt på plastpåsar. Syftet är att minska användningen.

I princip är det här ett bra förslag. Även om de flesta plastpåsar återanvänds eller läggs i soporna och eldas upp, så hamnar tyvärr också en hel del ute i naturen och orsakar skada, inte minst de som hamnar i haven. Det är därför bra om färre påsar används.

Anmäl text- och faktafel

Intäkterna från skatten skall också användas för att sänka skatten på arbete i en så kallad grön skatteväxling. En skatt på platspåsar är därför bra både för jobben och miljön.

Men det finns också stora nackdelar med förslaget. Den främsta är att skatten föreslås bli lika stor oavsett plasten är tillverkad av olja eller av biobaserade material, till exempel stärkelse. Skatten skall också bli lika hög oavsett hur lång tid det tar för plastpåsen att brytas ner.

Det här gör att den föreslagna skatten inte kommer att gynna mer miljövänliga material. Skatten kommer därigenom inte att påskynda den utveckling mot mer miljövänliga plastpåsar som redan i dag finns i svensk handel.

Enligt S-MP-regeringen beror detta på att "biologiskt nedbrytbara" plastpåsar har tillsatser som gör att de fragmentiseras till små partiklar, och därigenom tvärtom kan öka miljöföroreningarna. Dessutom skulle lägre skatt på nedbrytbar plast och plast från förnybara källor innebära större "administrativ börda".

Men så resonerar inte S-MP-regeringen.

Självklart är det enklare med samma skatt på allt. Men om syftet är att förbättra miljön, så borde skatten vara högre på det som är sämre för miljön.

Men så resonerar inte S-MP-regeringen. För Socialdemokraterna och finansminister Magdalena Andersson (S) verkar det främsta syftet med miljöskatter vara att få in pengar till statskassan, inte att förbättra miljön. Förslaget till skatt på plastpåsar är ett exempel. Ett annat är flygskatten, där skatten satts på flygsträckan, inte på miljöpåverkan.

Den här siffran beror dock på hur man räknar.

En annan kritik mot förslaget är att dyrare plastpåsar kan innebära att många kunder byter till tygkassar, som kritikerna hävdar ger en ännu större miljöpåverkan. De hänvisar då till en undersökning av den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket som kom tidigare i år. Enligt den studien måste en tygkasse användas 7 100 gånger för att vara lika miljövänlig som plastpåsen.

Den här siffran beror dock på hur man räknar. Om man bara tittar på klimatpåverkan behöver en tygkasse bara användas 52 gånger för att hamna på samma nivå som plastpåsen. Och om man tittar på den skada en kastad plastpåse kan ge i naturen jämfört med en tygkasse, så är risken för skador på djur och natur mycket större med en plastpåse.

Det är därför rätt att införa en skatt på plastpåsar, även om detta självklart bara är en av de åtgärder som krävs för minska de skador som plast orsakar i naturen. Men en sådan skatt måste vara utformad så att den kraftigt gynnar biobaserade material, som bryts ner på ett miljövänligt sätt, jämfört med plastpåsar gjorda av olja, Det innebär i och för sig lite mer administration och att finansdepartementet kan få lägre intäkter än med det nuvarande förslaget, men den typen av byråkratiska argument håller inte om man vill förbättra miljön.