Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Rätt att vänta med nya straffhöjningar

Våldsbrottsligheten minskar i Sverige. Det visar många olika undersökningar. Bland annat har antalet mord i Sverige halverats sedan 1990, vilket är ett tydligt bevis på minskat våld.

Annons

Att våldet minskat gäller inte minst här i Stockholms län. Antalet personer på Södersjukhusets akutmottagning som utsatts för gatuvåld minskade till exempel med en tredjedel mellan 2007 och 2012. I fjol minskade antalet anmälda våldsbrott i länet med nio procent. Antalet anmälda misshandelsbrott minskade med tio procent.

Det här är en mycket positiv utveckling. Det är dock inte helt klart vad den beror på. Forskarna tror att de förändrade alkoholvanorna kan spela in. Ungdomar dricker mindre alkohol i dag, vilket delvis kan bero förändrade attityder, delvis på att killarna i dag spelar dataspel istället för att supa.

Samtidigt är de minskade våldsbrotten en internationell trend. I många EU-länder har antalet mord halverats sedan mitten av 1990-talet. Även i länder med många våldsbrott, som USA och Ryssland, har det skett en mycket stor nedgång.

Eftersom antalet våldsbrott minskar kan det verka konstigt att regeringen vill skärpa straffen för dessa brott. Regeringen höjde 2010 minimistraffen för vissa brott, som grov utpressning och grovt vållande till annans död. Ett helt nytt brott infördes också: ”synnerligen grov misshandel”.

Orsaken till dessa förändringar var att regeringen var missnöjd med att domstolarna nästan alltid dömde till lägsta möjliga straff. Om brottet kunde ge mellan ett och tre års fängelse hamnade straffet nästan alltid på ett år, eller strax däröver. Det var lätt att tro att detta berodde på att domstolarna tyckte att lagarna innebar för hårda straff, och därför dömde ut så låga straff som möjligt.

Justitieminister Beatrice Ask (M) var dock inte nöjd. Hon tyckte att domstolarna fortsatte att ge för låga straff och tillsatte därför en utredning för att se om straffen skulle höjas ännu mer.

Utredningen blev klar i tisdags. Och utredaren, riksåklagare Anders Perklev, föreslår höjda minimistraff för flera brott: grovt olaga hot, grov misshandel, grov utpressning, grovt rån och dråp. Men han föreslår också att de här höjningarna bör vänta tills dess det är helt klart vilket genomslag straffhöjningen 2010 har fått.

Det låter som en helt rimlig linje. Om domstolarna äntligen har börjat använda hela straffskalan finns det ingen anledning att fortsätta att höja minimistraffen.

Och det är inte heller konstigt att skärpa straffen för grova våldsbrott, trots att våldet i samhället har minskat. Nivån på straffet för ett brott visar vilken syn på brottet som samhället har. Och, som det står i utredningen, är våld mindre accepterat i dag än det var för 15-20 år sedan. Detta kanske också är orsak till att antalet våldsbrott har minskat så mycket.