Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Politikerna måste lyssna på lärarna

När jag läste Kjell Janssons uttalande till NT 23 oktober blev jag mörkrädd. De politiker som kommit med krav på utredning av skolans framtid skulle inte få vara med i diskussionen om vad som ska utredas.

Annons

Det där får de reda ut i kommunfullmäktige men är ni läsare måna om skolans framtid tänk på hur ni röstar.

Skolan i vår kommun har legat lågt i det mesta i flera år nu och krafttag behövs. Några framsteg gjordes under Ann S Pihlgrens (M) ordförandeskap och några små görs alltjämt, men det tycks inte vara tillräckligt för att skolan ska kunna hamna på övre halvan av skalan.

På riksplanet tycks Fredrik Reinfeldt ha insett behovet av en aktiv politik kring skolan och det får ses som lovvärt tills det sipprat neråt i riket och gett resultat. De konflikter som pågår inom och mellan olika partier gagnar inte den utveckling till politisk samsyn som behövs för att ge skolledare och lärare utvecklingsro. Samtidigt är det väldigt bra att trycket stigit kring skolpolitiken – det behövs.

Man kan från politiskt håll komma med många olika förslag kring hur det ska arbetas annorlunda i skolan, men det har den nackdelen att det alltid är påbud som kommer uppifrån. Under min tid som landstingsanställd kom en allt tydligare detaljstyrning från politiskt håll och i denna var det lätt att känna ett misstroende mot de arbetande. Stressnivån ökade när man både skulle hantera patientbehoven och politikertrycket.

Hur ser det ut för lärarna i dag? Har de en rimlig arbetssituation? Hinner de med att göra nödvändigt pedagogiskt arbete eller blir lektionerna och terminerna genomförda på en höft? Har de utrymme för pedagogisk utveckling i vardagen? Har de utrymme för att också tänka kring ledarskap för arbetsgrupper? (En klass är en arbetsgrupp och läraren är dess ledare, arbetsledaren sätter klimatet i arbetsgruppen.)

Finns det utrymme för detta på ett eller annat vis och har de ett bra ledarskap från rektorn brukar det kunna bli en bra utveckling. Reportaget om Hallstaviks skola häromveckan är ett exempel. Älta skola är ett annat exempel. I Älta höll rektorn också linjen att man ska hålla reda på sin budget och hålla sig till den. Den kanske var på en rimlig nivå.

Hur ska man med en utredning om skolornas struktur kunna få kläm på dessa mjuka frågor? Hur ska en utredare arbeta för att få fram vad som behövs för att skolan ska lyfta sig från 271 till 134 på Lärarförbundets ranking? Vem ska formulera frågorna till utredningen?

Vad säger lärarna själva? Har de en röst i det som pågår? Har de en chans att tänka igenom och föra fram vad som behövs för att få bättre resultat? Hur mycket bromsas på vägen från läraren genom rektorn – skolchefer – kommundirektör till …?

Väldigt bra är att skolledningen tillsatt tio förstelärare! Kan de vara en resurs för att formulera lärarnas behov? De är ju intresserade av att driva pedagogisk utveckling. Kan politiken ta hjälp av dem för att formulera frågorna till utredningen?

Om man vill ha en lyckad utveckling av skolorna ska man arbeta underifrån och inte uppifrån. Detaljlösningarna kommer på slutet om man inte redan från början kan se att det finns skriande behov.

Jag hoppas också starkt att man då noterar att det behövs fler män i skolorna. Män har ofta lättare att hantera oroliga killar. Då kanske man också får mer studiemotivation hos killarna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel