Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Politikerna måste ge svensk klimatvänligt jordbruk bättre chans att konkurrera

Klimatuppvärmningen kräver att vi ställer om alla delar av vårt samhälle till att vara fossiloberoende och klimatneutralt.

När det gäller uppvärmningen av våra bostäder så påbörjades det här skiftet tidigt, redan efter oljekrisen på 1970-talet började man successivt att byta ut oljepannor och att ta fram andra alternativ för uppvärmning. Inom transportsektorn har man mycket kvar att göra, men man är åtminstone på väg att försöka utveckla olika alternativ med vätgas, elbilar etcetera. Industrin har länge arbetat med att minska sina utsläpp, och det är också här, främst inom stål- och cementtillverkningen, som vi har de stora klimatbovarna och som det arbetas med de innovativa lösningarna.

Även jordbruket behöver minska sin klimatpåverkan. Jordbruket är dock speciellt på många sätt jämfört mot uppvärmning av bostäder, transport och industrier. Av flera anledningar.

Jordbruket (och skogsbruket!) är inte bara en klimatbov, det är också en klimathjälte, som kan skapa biologisk mångfald och ta upp koldioxid ur atmosfären. Jordbruket är också det sista vi får överge och det viktigaste vi har – hela vår civilisation bygger på att vi har god tillgång på mat och vi klarar oss utan det mesta, men inte utan mat.

Det är glädjande att politikerna för ett par år sedan konstaterade att de ville att jordbruket skulle expandera i Sverige. Kanske var det lite tråkigt att de ville skapa den expansionen genom ökande strukturomvandlingar, alltså att gårdar skulle slås ihop ytterligare och bli ännu större. Det är förstås så man måste göra om man vill att maten inte ska bli dyrare, utan kanske till och med billigare, och därmed ge det svenska jordbruket större konkurrensfördelar mot utländska bönder, men det slår ju undan benen för alla som inte kan expandera sina företag och leder till att till exempel småbruket, som ju ofta bidrar allra mest till den biologiska mångfalden, och ju faktiskt också producerar mat, om än dyrare sådan, slås ut.

Omställningen av jordbruket till ett klimatvänligare sådant ska i Sverige ske med fortsatt konkurrens från länder utifrån som inte alls har samma klimat-, djur- eller miljöhänsyn, och samtidigt ska det utsättas för konsumenternas makt där dessa förväntas rata animalier till förmån för växtbaserade livsmedel. Jag skulle vilja att politikerna klev in och blev mer aktiva även inom denna sektor, som de ju har varit och är inom överst nämnda exempel.

Jag menar att vi behöver se till att få de livsmedel som produceras i Sverige att bli så klimatvänliga som möjligt snarare än att bara försöka undanröja vissa livsmedel. Jag är övertygad om att det snarare är den storskaliga produktionen, som inte tar hänsyn till lokala förutsättningar, som skapar negativ klimatpåverkan än vilket livsmedel som produceras. Här bör också vägas in den klimatnytta som mycket odling ger, även odling av djurfoder, då den tar upp koldioxid ur atmosfären, och den förutsättning för biologisk mångfald som våra betande djur utgör.

Låt politikerna minska konkurrensen från utländska bönder som producerar med mindre hänsyn än vad svenska gör. Ge inte förbud eller försvåra för våra bönder utan att först ge dem en öppning i andra änden för att kunna bibehålla eller öka lönsamheten.

Låt jordbrukets klimatpåverkan vara en politisk fråga snarare än en konsumentfråga. Satsa på att skapa diversifiering av vår matproduktion, biologisk mångfald och positiv klimatnytta så långt det är möjligt.

Och sist men inte minst – jordbruket är det vi behöver mest av allt. Andra kommer inte att göra det bättre än oss. Vi måste ha en uthållig matproduktion.

Amalia Mattsson, Edebo

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel