Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pojkar och flickor ska lyckas lika bra

Ofta hör man att Sverige är ett av världens mest jämställda länder. På många områden stämmer det. På andra har vi långt kvar. Ett sådant exempel är skolan där var fjärde femtonårig pojke i dag inte klarar av att uppnå basnivån för läsförståelse.

Annons
Pojkarna ska lyckas lika bra i skolan som flickorna. Folkpartiet vill därför att förskolans, skolans och fritidsgårdens pedagogik ska alla genomsyras av ett genusperspektiv, skriver Maria Arnholm och Fredrik Malm.

Den ojämlika skolan har varit ett faktum i decennier. Under minst 20 år har flickor haft högre betyg än pojkar. Tittar vi bara på de senaste 15 åren har flickor i genomsnitt haft cirka tio procent högre meritvärdespoäng än pojkar.

Norrtälje kommun är inget undantag. Här ser vi att flickornas meritvärden våren 2013 låg cirka tio procent över pojkarnas. Först i år kunde vi se en ljusning på nationell nivå – pojkarnas meritvärde ökade mer än flickornas. Det är första gången sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet infördes år 1998.

Många har sökt en förklaring på vad det är som gör att skillnaden består. Det kan bero på orsaker som att flickor många gånger uppmuntras till att ta större ansvar och att de därmed får ett försprång under de första skolåren; den anti-pluggkultur som finns bland många killar – att det inte anses tillräckligt häftigt att plugga – eller på att undervisning med betoning på ett individuellt grupp- och projektorienterat arbete gynnar flickor. Studier visar att pojkar presterar bättre när de får katederundervisning och tydligare struktur.

Det alla är överens om är att skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor är en trend som måste brytas. Pojkarna ska lyckas lika bra som flickorna. Hur den ska brytas är dock en mer kontroversiell fråga.

Alliansen har sedan den kom till makten stått för ett paradigmskifte inom svensk utbildningspolitik. I alla reformer finns en grundläggande övertygelse om att vi måste låta de riktigt duktiga eleverna utvecklas, samtidigt som de svagare eleverna inte får hamna efter. Skolan ska erbjuda både extra utmaningar och extra stöd – resultat i skolan är inget nollsummespel.

För att tidigt kunna upptäcka hur elever presterar har vi introducerat betyg från årskurs sex och tydliga kunskapsmål redan för årskurs tre. Vi har gjort om betygssystemet så att det utgör ett tydligt underlag när pedagogerna ska bedöma vilken typ av insatser som varje individ behöver. Samtidigt som vi har ökat fokus på individen i skolan har vi också gjort större satsningar på jämställdheten. Ett exempel är att de nya examensbeskrivningarna för lärar- och förskollärarutbildningarna innehåller att alla studenter ska kunna ”visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten”.

Men vi skulle gärna gå längre. Folkpartiet vill att jämställdhetsperspektivet ska finnas överallt. Förskolans, skolans och fritidsgårdens pedagogik ska alla genomsyras av ett genusperspektiv. Om vi får bestämma blir genuspedagoger ett framtidsyrke när alla skolledare och chefer inser vilken kraft det finns i att jobba med jämställdhet.

För oss folkpartister är det viktigt att – utan att tappa fokus på strukturerna – utforma en skolpolitik efter individens förutsättningar. En liberal skolpolitik handlar om att se mönstret och människan. För det söker vi förnyat förtroende 2014.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons