Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Partierna måste få bestämma direktiven

Skoldebatten har varit mycket intensiv i Norrtälje kommun det senaste året. Debatten har främst handlat om hur kvaliteten i skolan kan höjas och om små skolor skall läggas ner eller inte.

Annons

Det är mycket bra att skolan debatteras så intensivt. Skolan spelar en avgörande roll för att ge alla en bra start i livet. Även på riksnivå förs en intensiv skoldebatt. Och trots att skolan är kommunal kommer hela tiden nya förslag på statliga detaljregleringar. I helgen föreslog till exempel Socialdemokraterna att dagens rektorstjänster skall delas upp på två, där den nya tjänsten skall kallas intendent och sköta administration, lokaler och ekonomi.

Det här är ett dåligt förslag. Staten skall inte detaljreglera hur kommunerna organiserar chefskapet på skolorna.

Däremot bör staten se till att alla skolor håller tillräckligt hög kvalitet, och att alla kommuner har likvärdiga ekonomiska möjligheter. Därför finns det också en statlig Skolinspektion och ett statligt kommunalt skatteutjämningssystem.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) menar dock att detta inte räcker för att ge alla elever likvärdiga förutsättningar. I går presenterade han ett förslag som innebär att kommunerna tvingas att fördela pengarna till skolan efter behov, så att skolor i socialt utsatta områden får högre anslag. Så är det i en del kommuner, men inte i alla, och Skolverket har i en rapport visat att elevernas sociala bakgrund får allt större betydelse för skolresultaten.

Alla kommuner borde egentligen ha insett att pengarna till skolan skall fördelas så att hänsyn tas till de sociala skillnaderna. Men om nu inte alla kommuner gör det, så är det rätt att staten tvingar dem att göra det. I annat fall får inte alla elever likvärdiga förutsättningar.

Norrtälje kommun har redan en viss socioekonomisk fördelning av sin skolpeng. Om denna uppfyller lagen är dock osäkert. En kontroll av detta är därför en naturlig del i den externa granskning av grundskoleverksamheten som kommunen nu skall göra, och som är ett resultat av det senaste årets intensiva skoldebatt.

Vad som denna utredning i övrigt skall göra är ännu inte bestämt. Enligt kommunalrådet Kjell Jansson är detta något som kommundirektören skall få i uppdrag att utforma.

Det är naturligt. Men det är mycket viktigt att direktiven till utredningen tas fram i dialog med alla politiska partier, kanske framför allt de fem partier som genom sin skolöverenskommelse är orsaken till att utredningen genomförs: Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I annat fall lär utredningens resultat komma att bli lika ifrågasatt och lika omdiskuterat som det förslag som kommunens skoltjänstemän tog fram, och som startade hela debatten. Och i så fall är det ju inte speciellt meningsfullt att göra denna utredning.