Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Orimliga prispålägg på svenskt fläskkött

Svenska djur skall ha det bra. Det är de flesta svenskar överens om. Därför har Sverige hårdare regler för djurhållning och antibiotikaanvändning än övriga EU.

Annons

Dessa regler är mycket bra. Men de kostar. Och de är en bidragande orsak till att den svenska köttproduktionen har minskat kraftigt de senaste åren. För tre år sedan stod till exempel importen för 20 procent av allt griskött som konsumerades i Sverige. I fjol var den siffran 40 procent.

Den kraftigt ökade importen medför att många svenska grisbönder tvingas sluta. Importen får till följd att slakterier slår igen, vilket gör det ännu kärvare för de grisbönder som finns kvar. Inom kort kommer till exempel Scans slakteri i Skara att läggas ner, vilket gör att närmaste stora slakteri för Roslagens grisbönder är Scans slakteri i Kristianstad i norra Skåne, drygt 60 mil bort.

Hela den ökade griskötts-importen går dock inte att skylla på stränga svenska djurskyddsregler. Dessa regler gör att griskött i dag är omkring fyra kronor dyrare per kilo att producera i Sverige än i Danmark. I butiken är dock skillnaden mycket större. Störst är skillnaden för fläskfile, där svensk file kan vara tre gånger så dyr som dansk. Men även annat svenskt griskött är betydligt dyrare än danskt: i en butik i Norrtälje i går kostade till exempel ett kilo dansk benfri fläskkotlett 65 kronor, medan den svenska kostade 90 kronor. Genom höga priser på svenskt kött utnyttjar butikerna att svenska konsumenter vill ha svenskt kött. Att de därmed bidrar till att slå ut den svenska grisproduktionen tycks de strunta i.

Samtidigt är det inte grisköttet som säljs i butik som i första hand står för den kraftigt ökade importen – svenska konsumenter väljer fortfarande oftast svenskt griskött om de kan, trots butikernas orimliga prissättning. Det är i stället i färdiglagad mat och i charkprodukter som korv som importen ökar mest. Där är det också svårare för konsumenterna att se om köttet är svenskt, inte minst eftersom tillverkarna gör sitt bästa för att dölja köttets ursprung

Till detta kommer att många kommuner och landsting är dåliga på att ställa miljökrav i sina upphandlingar, till exempel på antibiotikaanvändning. Det gör att svenskt griskött inte kan konkurrera, även om prisskillnaderna i upphandlingarna inte är lika stora som de är i butiken.

För att inte alla svenska grisbönder skall lägga av, och för att svenskarna även i fortsättningen skall kunna köpa svenskt griskött, måste därför fler kommuner och landsting ställa högre miljökrav, till exempel att det kött de köper har producerats på ett sätt som följer svenska lagkrav.

Och dessutom måste den svenska handeln börja att ta sitt ansvar. Handeln måste sluta att göra större påslag på svenskt griskött än på importkött, och tydligare tala om ifall de färdiglagade köttbullarna innehåller svenskt eller importerat kött.