Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Orden måste återfå sitt innehåll

Politik är en märklig företeelse – särskilt under valår. Då vill politiker, av alla färger, övertyga oss om sin egen förträfflighet och motpartens svaghet. Allt i syfte att köpa vår röst.

Annons

I takt med att idealen blir otydligare kommer istället ekonomi och siffror att dominera, liksom de uttryck som användes i partiledardebatten och hur man framstod. Detta ältas och poängbedöms senare av ”experter”, retoriker och stylister. Mer och mer liknar politiken en schlagerfestival, där sken, yta och regi blir avgörande för var rösterna hamnar.

Politiken riskerar på så vis att bli abstrakt och existera i en parallellvärld, distanserad från det vardagsliv som vi står mitt inne i och som är på riktigt. Särskilt illa blir det när vi själva börjar uppta det abstrakta politiska språket och tänkandet och gör det till vår ”verklighet”. Då läggs ett raster över det levande livet och vi börjar tänka i pengar.

Ekonomism kallas det, och blir en del av vårt tankemönster. Pengar blir målet, inte medlet. Sedan tumlar vi då runt bland procentsiffror, mätningar, BNP, kommunala skattesänkningar, jobbskatteavdrag, brytpunkter, rut- och rotavdrag.

Läste ni förresten i Grönköpings veckoblad om det nya bot-avdraget (barn- och tomteavdraget)? Liksom föregångarna ska det vända sig mot en sektor där mycket svartarbete förekommer. Hur många tomtar byter inte tjänster med varandra eller låter bli att deklarera sin ersättning?

Personligen undrar jag om inte avdraget är alltför säsongsbetonat. Och vi som har låg inkomst får svårt att tillgodogöra oss avdraget, utan får finna oss i att vara tomtar i år också.

Utspelet från Grönköping slipper vi förhoppningsvis, men lita på att det kommer fler lockande ”löften”. Till de politiska abstraktioner som snart kommer att regna över oss hör alla fraser och slagord: ”Individen i centrum, för ett mänskligare samhälle, Mer frihet – inte mindre”. Ja, vilka blir årets manipulationsord?

”Oneliner” kallas numera de snärtiga formuleringar som bara innehåller tomma ord, som intet har att säga, men som bullrar och förstör vår yttre och inre miljö. Ordet, som var i begynnelsen och som skulle bygga broar mellan människor, det för oss i stället bort från varandra och den verklighet det skulle beskriva.

Naturvetaren och konstnären J W Goethe tillfrågades en gång vilken konstart han ansåg värdefullast inför framtiden. Han svarade genast: Samtalets konst. Kan det vara en konst? Att tala, lyssna, leva sig in i och försöka förstå och komma vidare, ja, det är inte olikt den process som sker i annat konstnärligt skapande.

Men allt detta är främmande i en politisk debatt där det snarare går ut på att missförstå och ge den ”samtalande” en verbal örfil. Så fick man inte alls göra i antikens Grekland, när man debatterade på torgen. Man tilläts inte bemöta någon förrän man återgett vad denne sagt, och när föregående talare bejakat att han blivit förstådd.

Har vi missat något från demokratins födelseort i Aten? Ett samtal i dag med en politiker under en valrörelse blir sällan ett verkligt samtal. Det hindras av föresatsen hos valarbetaren att hen ska övertyga mig om att hen har rätt – och att jag slutligen ska rösta på hen.

Vi behöver finna andra former för politiska samtal, så människomöten blir äkta och ord blir levande och återfår sitt innehåll. Demokrati är motsatsen till manipulation.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel