Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Ulf Kristersson bör skrota alla planer på en M-KD-regering

Annons

Ulf Kristersson har gett upp försöken att bilda en alliansregering med Stefan Löfvens stöd. Det meddelade han talmannen på tisdagen. I stället försöker han hitta andra alternativ för att bilda en alliansregering.

Anmäl text- och faktafel

Det blir inte lätt. Centerpartiet och Liberalerna säger nej till att bilda en alliansregering som är beroende av Sverigedemokraterna. Det är en mycket rimlig ståndpunkt. Sverigedemokraterna kommer att göra allt för att utnyttja sitt utpressningsläge, inte minst när det gäller invandrings- och asylpolitiken.

Alla moderater borde inse att ett SD-samarbete skulle skada det egna partiet, och att det bästa för Moderaterna fortfarande är att hålla ihop alliansen. Därför bör Ulf Kristersson överge alla planer på en M-KD-regering. Foto Anders Wiklund, TT.

Många moderater och kristdemokrater har dock inget emot att utsätta sig för detta. En del av dem tycks tro att Sverigedemokraterna kommer att lägga sig platt. Andra verkar tycka att Sverigedemokraternas invandringspolitik inte är så farlig, utan ligger nära deras egen. I båda fallen tycks de helt ha missat vad SD-ledaren Jimmie Åkesson gång på gång har sagt och vilken främlingsfientlig och antiliberal politik han och partiet står för.

En lösning som nu förs fram från M- och KD-håll är att alliansen skall splittras och att Ulf Kristersson skall bilda en M-KD-regering. Då skulle Centerpartiet och Liberalerna slippa regera med stöd av Sverigedemokraterna, och därmed slippa att svika löftena till sina väljare. Tanken är också att en M-KD-regering har lättare att få Sverigedemokraternas stöd än en M-KD-C-L-regering.

Det är Jimmie Åkessons dröm, men är det verkligen något som M- och KD-ledningarna vill?

Det kan låta bra. Men även en M-KD-regering skulle bli svag. Dess förslag skulle kräva stöd från både Sverigedemokraterna och Centerpartiet, helst också från Liberalerna.

Risken är stor att detta SD-inflytande skulle få Moderaterna och Kristdemokraterna att glida längre och längre åt höger och att skillnaden mellan dem och Centerpartiet och Liberalerna ökar. Det framgångsrika allianssamarbetet skulle bli historia och Sverige skulle i stället få ett högerblock där Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ingår. Det är Jimmie Åkessons dröm, men är det verkligen något som M- och KD-ledningarna vill?

Eller är det ett samarbete där Moderaterna skall dominera och de partier som inte blint följer Moderaternas linje hängs ut som "svikare", "Sossekramare" och andra av de många invektiv som Annie Lööf och Jan Björklund har fått stå ut med

Ulf Kristersson och de övriga i M-ledningen måste bestämma sig för hur de ser på ett fortsatt allianssamarbete. Är detta ett samarbete mellan fyra partier som bygger på en gemensam värdegrund och på respekt för varandras politiska profil? Eller är det ett samarbete där Moderaterna skall dominera och de partier som inte blint följer Moderaternas linje hängs ut som "svikare", "Sossekramare" och andra av de många invektiv som Annie Lööf och Jan Björklund har fått stå ut med när de inte har haft samma åsikt som Moderaternas högerflank?

Egentligen är det meningslöst, eftersom förslaget kommer att fällas i riksdagen.

Alla moderater borde inse att ett SD-samarbete skulle skada det egna partiet, och att det bästa för Moderaterna fortfarande är att hålla ihop alliansen. Därför bör man överge alla planer på en M-KD-regering.

Som motprestation bör Centerpartiet och Liberalerna tillåta att Ulf Kristersson låter riksdagen prövar en M-KD-C-L-regering, även om inte denna har S-stöd. Egentligen är det meningslöst, eftersom förslaget kommer att fällas i riksdagen. Men då har Ulf Kristersson fått köra "ända in i kaklet". Och då kan inte någon moderat eller kristdemokrat hävda att Centerpartiet och Liberalerna "svikit borgerligheten".

Mer läsning

Annons