Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen får inte offra svenska landsbygden efter brexit

I de kommande förhandlingarna om EU-budgeten måste S-MP-regeringen klara av att både tänka på svenska statskassan och den svenska landsbygden. Landsbygden får inte offras.

Annons

Brexit har startat. Storbritannien lämnade i onsdags in landets begäran om utträde ur Europeiska unionen.

Det kommer att bli en mycket komplicerad process. På många plan.

För Sverige är det mycket olyckligt att Storbritannien nu lämnar EU. Storbritannien och Sverige har ofta varit nära allierade, och det blir nu svårare att få gehör för de svenska synpunkterna i EU-arbetet.

Dessutom har många svenskar utnyttjat EU:s fria rörlighet och flyttat till Storbritannien. 100000 svenskar bor där i dag. För dem innebär brexit mycket stor osäkerhet och därmed också stor oro. Kommer de till exempel att tvingas att ansöka om arbetstillstånd? Vad kommer att gälla för de sociala försäkringssystemen efter Storbritanniens EU-utträde? Det finns mängder av frågor som måste få svar så snabbt som möjligt, och här måste den svenska regeringen göra allt man kan för att minska osäkerheten.

Socialdemokratiska regeringar har i tidigare EU-förhandlingar visat svagt intresse för att kämpa för den svenska glesbygden och för att värna svenska bönders konkurrenskraft. Risken är uppenbar att det blir så även denna gång. Det vore katastrof.

Storbritanniens utträde kommer också att få stora konsekvenser för EU:s budget. Storbritannien står i dag för ungefär 15 procent av denna budget. Och även om brexit innebär lägre utgifter för EU på grund av alla EU-bidrag till Storbritannien försvinner, till exempel på jordbruksområdet, så innebär ändå detta att många miljarder i EU-budgeten antingen måste ersättas av andra länder eller sparas in.

Den svenska regeringens linje är klar: budgeten skall krympas. Det är en självklar linje för svensk del, eftersom den svenska EU-avgiften i annat fall ökar dramatiskt. Sverige är ju i dag, tillsammans med Nederländerna, Tyskland och Österrike, det land som betalar i mest pengar netto till EU, det vill säga som betalar in mer pengar till EU än vad som kommer tillbaka i olika former av stöd.

Frågan är då vad EU skall spara på. Budskapet från statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) är att EU-budgeten skall "moderniseras". Med detta menas att de vill att större andelar av budgeten skall ligga inom områdena säkerhet, migration, konkurrenskraft och klimatomställning, och mindre inom jordbruksstöd och strukturfonder.

Det här låter oroväckande. Visst bör EU:s jordbruksstöd minska, men det är mycket viktigt att nedskärningarna inte försämrar svenska bönders konkurrenskraft. Med ett lägre EU-stöd till jordbruket är risken stor för att många EU-länder kommer att öka sina nationella jordbruksstöd. Så kommer knappast Sverige att göra.

Samma gäller för EU:s glesbygdsstöd. Dessa har betytt mycket för många glesbygdsbor i Sverige. Om EU-stöden minskar kommer glesbygden därför att drabbas hårt. Om nu inte den svenska regeringen ersätter EU-stöden med nya svenska regionalpolitiska stöd, men det lär knappast bli fallet.

Socialdemokratiska regeringar har i tidigare EU-förhandlingar visat svagt intresse för att kämpa för den svenska glesbygden och för att värna svenska bönders konkurrenskraft. Risken är uppenbar att det blir så även denna gång. Det vore katastrof. I förhandlingarna om EU-budgeten måste därför S-MP-regeringen klara av att både tänka på svenska statskassan och den svenska landsbygden. Landsbygden får inte offras.

Mer läsning

Annons