Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi har lyssnat noga på kritiken mot vår inventering av nyckelbiotoper

Annons

Skogsstyrelsen har fått ett historiskt regeringsuppdrag: inventera hela Sverige för att hitta nyckelbiotoper, det vill säga skogar som har mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Metoden för inventeringen har utvecklats och kommunikationen med skogsägaren står i centrum. Samverkan med skogssektorn innebär även att det finns skogsföretag som själva är med och finansierar och genomför delar av inventeringen.

Anmäl text- och faktafel

Det är få frågor om våra skogar som diskuterats så intensivt som skogar med höga naturvärden och nyckelbiotoper. Vi förstår det. Det finns enskilda skogsägare som är frustrerade över att det är svårt att sälja virke från nyckelbiotoper, vilket då beror på att skogsbranschen inom ramen för certifiering lovat att inte köpa sådant virke. Det finns också naturvårdsintressen som är oroliga för att skogar med mycket höga naturvärden avverkas.

Genom att identifiera skogar med de största naturvärdena, är det möjligt att fortsätta bedriva ett aktivt, rationellt och ansvarsfullt skogsbruk med bra hänsyn, skriver Jonas Löfstedt och Stefan Lindstedt.

Uppdraget vi fått från regeringen om en nationell inventering, som ska pågå fram till 2027, är på flera sätt unikt. Den ger en översiktsbild av skogar med höga naturvärden, och blir ett värdefullt kunskapsunderlag när skogsägare, skogsbruket och samhället ska prioritera och planera för åtgärder i skogen. Inventeringen innebär alltså inte att Skogsstyrelsen fattar något beslut om att få avverka eller inte.

Genom att identifiera skogar med de största naturvärdena, är det möjligt att fortsätta bedriva ett aktivt, rationellt och ansvarsfullt skogsbruk med bra hänsyn. Det tror vi även ger ett ökat förtroende hos allmänheten för ett aktivt skogsbruk, både i Sverige och internationellt.

Vi har lyssnat noga på den kritik och de frågetecken som funnits. Därför kommer vi nu att:

• Kommunicera mer med skogsägaren. Vi förstår att det kan finnas funderingar hos skogsägare vad inventeringen innebär. Både före, under och efter inventering av en nyckelbiotop ska skogsägaren hållas informerad.

• Följa upp hur skogsägare som fått nyckelbiotoper registrerade på sina marker upplever det och hur de ser på Skogsstyrelsens arbete.

• Ständigt utveckla inventeringsmetoden. Utvärderingar och uppföljningar ska ge oss data och grund för allt bättre kvalitet.

• Fortsatt samverkan med skogssektorn och andra organisationer under hela inventeringstiden, så att insynen i Skogsstyrelsens arbete med kvalitetssäkring och kalibrering av inventeringen blir bättre.

Det finns nu också större möjligheter för skogsägaren att få ersättning om man har skyddsvärd skog på sina marker. Regeringen har avsatt 2,5 miljarder kronor extra under tio år. En kraftig förstärkning som gör potten rekordstor.

Vi har fått ett viktigt uppdrag. Men det innebär också stora utmaningar. Därför är vi tacksamma för den samverkan som skogsnäring, forskning och ideella organisationer erbjuder. Tillsammans kan vi ta oss an utmaningen som gör att vi får det unika kunskapsunderlag som möjliggör att skogsbruket ska kunna fortsätta utvecklas på ett hållbart sätt.

Jonas Löfstedt, chef region Mitt, Skogsstyrelsen

Stefan Lindstedt, chef distrikt Stockholm-Gotland, Skogsstyrelsen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons