Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rädda åkermarken på Björnö

Annons

Efter många års planering finns förslaget till detaljplan för Björnö, etapp 2 och 3 ute på samråd. Dessvärre är den föreslagna exploateringen av området synnerligen olycklig.

Redan den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen konstaterar ”negativa konsekvenser för landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö och i viss mån även vattenmiljö”. Att detaljplanen föreslår att några åkerholmar och ett fåtal av de äldre byggnaderna sparas kompenserar inte de bristerna. Mest allvarligt är dock den planerade bebyggelsen på åkermark.

Åkermark är en ändlig resurs – åkrar som omvandlats till vägar, hus och parkeringsplatser kan aldrig återställas till åker, skriver Matti Leino.  Foto: Johan Wahlgren

Åkermark är en ändlig resurs – åkrar som omvandlats till vägar, hus och parkeringsplatser kan aldrig återställas till åker. Miljöbalken (3 kapitlet, 4§) föreskriver därför att jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för väsentliga samhällsintressen och att detta behov inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Ökad bostadsbyggnation kan visserligen anses vara ett väsentligt samhällsintresse, men har alla andra alternativa platser för att bygga fler bostäder verkligen tagits i beaktande?

Utöver lagen finns andra styrdokument som betonar vikten att värna åkermarken. Dit hör Norrtäljes översiktsplan 2040 och den regionala utvecklingsplanen för stockholmsregionen (RUFS). Den senaste versionen (RUFS 2050) menar att stadsnära åkermark av de högre bördighetsklasserna är särskilt skyddsvärd, då stadsnära livsmedelsproduktion anses ha stora miljöfördelar och har ett högt konsumentstöd. Björnös åkrar är exempel på just sådan mark.

Nationellt och globalt minskar den odlingsbara marken genom bebyggelse, jorderosion och vattenbrist som gör marken omöjlig att odla. Samtidigt pågår en rask befolkningsökning som kräver ständigt ökad livsmedelsproduktion.

Kommande effekter av klimatförändringen är svårförutsägbara men innebär sannolikt att stora arealer i världen kan bli obrukbara. Varje kvadratmeter odlingsbar mark kan då bli värdefull. Det här har marknaden insett och priserna på jordbruksmark rasar i höjden. I Sverige har snittpriset på jordbruksmark ökat med 16 procent bara de senaste fem åren och har historiskt aldrig varit högre.

På riksnivå håller två partier, Centerpartiet och Miljöpartiet, särskilt hög profil i frågor om att skydda jordbruksmark. Dessa partier, som ingår i Norrtäljes samverkansstyre, har nu chansen att agera på lokal nivå och stoppa en permanent förstörelse av Björnös åkrar.

Matti Leino, agronom, Stubboda

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons