Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Obehagligt förslag om LSS

Annons

Nyligen läckte de förslag som regeringens så kallade LSS-utredning arbetar med. Att få ta del av de läckta dokumenten, som i LSS-utredaren Gunilla Malmborgs vokabulär är arbetsutkast, var ingen rolig läsning för en far med en LSS-boende son.

Anmäl text- och faktafel

Läckan är säkert också en missräkning för regeringen som har gjort allt för att få bort LSS-frågan från dagordningen. Hela tiden refererar man till att ett betänkande i LSS-frågan skall presenteras den 15 december, och vill inte prata mer om frågan. Läckan gör dock av man får en rejäl debatt på halsen.

Om utkastet till LSS-utredningen blir till verklighet kommer det att krocka med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, skriver Anders Samuelson. Foto: Janerik Henriksson, TT.

Regeringen har tillsatt en utredare utan politisk hemvist men med god byråkratisk utredningserfarenhet. Enligt regeringens direktiv skall LSS-utredningen "förstärka kvalitet, träffsäkerhet, helhetssyn och mångfald i de stödåtgärder LSS omfattar och skall finansieras med besparingar inom assistansersättningen". Det är obegripligt för mig hur detta icke skall kunna betraktas som nedskärningar.

Reaktioner har bland annat kommit från funktionshinderrörelsen som startat en egen utredning.

Självklart talar Gunilla Malmborg sig varm om samverkansgrupper, men hon säger samtidigt att de förslag dessa framför inte alltid kommer att genomföras.

Enligt läckan innebär utredningens förslag i korthet :

1. Staten skall vara huvudman för LSS.

2. LSS skall ej beviljas barn under 16 år.

3. Enbart praktiska hjälpbehov skall ge rätt till assistans.

4. Assistans ges ej för behov som förutsätter ingående kunskap om den som får stödet.

5. Ledsagarservice skall tas bort

Istället vill man införa nyordsbeteckningarna ”personligt stöd till barn”, ”personligt stöd för behov som förutsätter ingående kunskap om den enskilde” och ”personlig service och boendestöd”. Detta är alla insatser som antagligen måste ta sig igenom byråkratiska ansökningsförfaranden och där det inte finns någon frihet att välja utförare eller att bestämma hur stödet skall se ut.

Förslaget innebär också en schablon på 15 timmar per vecka för aktiviteter i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter. Om fler timmar behövs kan man ansöka om detta.

Sammantaget speglar det läckta förslaget en inriktning på ekonomi och besparingar. Insatserna liknar mer ett institutionstänk än det rättighetstänk som finns i LSS i dag.

Jag känner också ett starkt obehag för den uppdelning av de funktionshindrade i de som enbart behöver praktisk hjälp och de som även har intellektuella tillkortakommanden. I mitt bakhuvud ger det tyvärr ett malande av orden obildbara och sinnesslöa. Om utkastet blir till verklighet kommer det dessutom att krocka med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, eftersom konventionen säger att dessa givna rättigheter ej får begränsas.

Hur kommer det då att gå? Antagligen kommer utredaren Gunilla Malmborg att ha attityden "inte mina idéer" och ”ej meningsfullt diskutera vad som läckt ut".

Men om förslagen i hennes betänkande blir i stil med läckorna tror jag, liksom funktionshindergruppen, att ingen politiker vill ta i utredningen ens med tång, i alla fall om de fortfarande framhäver sin humanism.

Anders Samuelson, Flisbergen och Södermalm

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons