Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu är gränsen nådd för oss friskolor

Annons

När vi som rektorer i fristående skolverksamheter läser uttalanden från ledande kommunpolitiker förstår vi att vi måste lyfta fram faktiska siffror. Vi har tittat ett par år tillbaka i tiden. Elevpengen (= bidrag från kommunen) är den enda garanterade intäkt fristående skolor har och utgör grunden för våra ekonomier. Den ska täcka kostnader för undervisning, personal, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, lokaler och mervärdesskatt.

Det här är vår verklighet: Elevpengen för våra verksamheter har i vissa fall inte skrivits upp på flera år, trots att kostnaderna förstås har ökat. Elevpengen för årskurserna 1-9 ökade med 0 procent mellan år 2016 och 2017. Till 2018 ökade den med 0,68 - 0,74 procent (det vill säga under en procent). Elevpengen för förskoleklass ökade med 0 procent mellan 2017-2018. Elevpengen för fritids har inte ökats sedan 2016.

Vi kräver att kommunen tar sitt ansvar och utifrån ett elevperspektiv ger de fristående skolorna ersättningsnivåer så att vi kan fortsätta driva våra verksamheter med hög kvalitet, inte lägre, skriver rektorerna för fyra friskolor i Norrtälje. Foto: Gorm Kallestad , TT.

Om vi skulle följa det utrymme som elevpengen ger för löneutveckling skulle årets lönerevision exempelvis ge 0 procent till anställda i fritidshemmet, och 0,68 procent för högstadielärare. Som alla förstår är detta en omöjlighet då vi arbetar för att rekrytera och behålla behöriga, kompetenta medarbetare som kan borga för en hög kvalitet. Lönekostnaderna för lärare har enligt Lärarförbundets statistik år 2015-2017 ökat med 11,19–15,43 procent för lärare i grundskolan och fritids.

Utöver elevpengen kan skolan få bidrag från kommunen (till exempel socioekonomisk ersättning) och tilläggsbelopp för elever med extraordinära stödbehov. Ibland tilldelas vi en extra satsning motsvarande det kommunen gör för de egna verksamheterna. Förra året tilldelades vi ett lönelyftsbidrag omfattande en viss summa per elev. Inför år 2018 är denna summa istället inbakad i elevpengen, vilket medför ytterligare urholkning av elevpengen!

Vi kan, liksom kommunen, söka statsbidrag för till exempel lärarlönelyft, karriärtjänster och lågstadiesatsning. Lärarlönelyftsbidragen får inte påverka den ordinarie, årliga lönerevisionen, enligt Skolverkets direktiv. De får heller inte tilldelas nyanställda, som ju i dag har möjlighet att begära högre ingångslön då lärarbristen är stor.

Vi ställer oss förstås positiva till alla satsningar som innebär högre löner för lärare, men vi vill belysa de ekonomiska konsekvenserna. Vi vill särskilt lyfta fram den uteblivna ökningen av elevpengen för fritids och ställa det i kontrast till fritidslärarnas nya, gedigna utbildning, som medför en helt annan lönebild än tidigare. Den nya läroplanen för fritids ställer kvalitetskrav som kostar.

Vi vill påtala att våra förskolor också omfattas av motsvarande "effektivisering" gällande barnpeng. Kostnader för elevhälsan har ökat kraftigt de senaste åren, enligt våra beräkningar minst 20 procent mellan 2016 och 2017.

Enligt artikeln från Olle Jansson (S), Emelie Löthgren (C) och Mats Wilzén (MP) blir det mer pengar i årets budget, inte mindre. Vi undrar vad de ska användas till. Ökar antalet elever i kommunen? Växer verksamheter? Ska det göras satsningar som vi inte fått information om? Ska de användas till extra stora omkostnader för skolskjuts, lokaler med mera, som kännetecknar en glesbygdskommun? Sist men inte minst, i vilken utsträckning kommer de fristående skolorna få ta del av dessa?

Det är mycket kännbart för oss med de små eller uteblivna ökningarna av elevpengen som vi drabbats av flera år i rad. Vi kan inte gå med underskott. Kommunens egen skolverksamhet har gått med underskott de senaste åren. Vi välkomnar en fortsatt dialog med barn- och skolnämndens politiker kring dessa frågor.

Effektiviseringar är en naturlig del av vår verksamhet, men när effektiviseringar resulterar i sämre kvalitet är gränsen nådd. Nu är vi där! Vi kräver att kommunen tar sitt ansvar och utifrån ett elevperspektiv ger de fristående skolorna ersättningsnivåer så att vi kan fortsätta driva våra verksamheter med hög kvalitet, inte lägre.

Anneli Vossman Strömberg, rektor Freinetskolan Mimer

Anne-Marie Utterström Olsson, vd Montessori i Norrtälje

Carina Köhl, rektor Balderskolan, utvecklingspedagogik

Marita Sandin Larsson, rektor Freinetskolan Hugin

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons