Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur förberedda är vi på ett angrepp?

Om kriget kommer hette en liten broschyr som staten delade ut till alla svenska hushåll fram till någon gång på 1960-talet. I den framgick vad man skulle tänka på, och göra, i händelse av krig.

Annons
Handen på hjärtat: hur förberedda är vi på ett angrepp på vårt land? Hur många av oss vet vart vi skall ta vägen vid ett bombanfall mot Norrtälje? Finns det över huvud taget några gamla skyddsrum kvar, frågar Börje Nordström.

Nu verkar det som om behovet av en ny sådan åter blivit aktuell. Enligt arméchefen Anders Brännström riskerar ju Sverige, inom en ganska snar framtid, att hamna i krig.

Och handen på hjärtat: hur förberedda är vi på ett angrepp på vårt land? Hur många av oss vet vart vi skall ta vägen vid ett bombanfall mot Norrtälje? Finns det över huvud taget några gamla skyddsrum kvar och byggs det några nya? Är till exempel någon av byggherrarna i Norrtälje hamn ålagda att bygga skyddsrum till de planerade 2 000 lägenheterna där?

Jag förutsätter att arméchefens uttalande avsåg ett stort europeiskt krig med många stater inblandade – ty ett isolerat angrepp på Sverige tror väl ingen vettig människa på? Då är frågan: vad händer rent konkret vid ett storkrig som omfattar många länder?

I det tekniskt

sårbara, moderna samhälle, som Sverige och övriga Europa utvecklats till, blir ingenting sig likt. Bland det första som släcks ner är internet. Att gå in på Facebook eller liknande för att ta reda på vad som gäller kommer inte att gå.

Då är det viktigt att man redan i fredstid informerat befolkningen om vad som gäller. Det bästa mediet då är papper och trycksvärta eftersom detta fungerar utan el, som ju ofta är utslaget i krigstid. En broschyr går också lätt att bära med sig i fickan.

Även privatbilismen

upphör vid ovan nämnda situation. De flesta personbilar kommer att stå uppställda på fyra tegelstenar eftersom försvarsmakten kommer att behöva både gummi och drivmedel till sin fordonspark. Undantag görs eventuellt för så kallade stadsjeepar; men dessa kommer å andra sidan att konfiskeras av staten och målas i kamouflagefärg för att ingå i försvarsmakten.

Som svensk medborgare är man skyldig att, efter förmåga, delta i försvaret av landet, tro inget annat. Detta kallas värnplikt.

Tyvärr är det, sedan tio år tillbaks, så illa att man slutat att utbilda medborgarna i krigets praktik. Hittills har tio årskullar unga män inte fått någon utbildning i att försvara landet. Det är i dagens läge, generellt sett, endast trettioplussarna bland den manliga allmänheten som fått militär utbildning. Även tidigare fick endast en mindre del av befolkningen militär utbildning men utvecklingen har alltså gått mot en situation där de flesta som är skyldiga att försvara landet inte är kapabla att göra det.

Arméchefen sa inte, vad jag vet, något om ovan nämnda frågor. Kanske tillhör han dem som anser att vi skall sätta vår lit till utlandet i en krigssituation enligt den gamla principen: ”Alla länder har en armé sin egen eller någon annans”.

Den förra regeringen

avtalade i tysthet med ett antal främmande länder, bland annat Turkiet och Ungern, att Sverige skall vara ett ”värdland” för dessa länder i ett krigsläge. De skall då, vid behov, ha möjlighet att använda vårt territorium som avstamp för krigsoperationer. Dessutom skall de även, vid behov, kunna placera militär utrustning i vårt land och inget undantag görs då för kärnvapen.

Avtalet skall ratificeras av riksdagen. Någon gång i april är det sagt att ärendet skall behandlas i riksdagen. Det är alltså ännu inte för sent att stoppa detta avtal.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons