Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alltför många simmar på djupt vatten och börjar dricka alkohol

Annons

Någon gång under skolåren på 1960-talet fick alla klasser information om hur man skulle bete sig då man var vid badstranden och simmade. Jag tror det var Simfrämjandet som tog initiativet och med åskådliga bilder och planscher på färgglada simmande och lekande barn på stränder och på bryggor fanns pedagogiskt uppställda punkter, varav jag kommer ihåg två. De varnade ungefär så här:

1. Knuffa aldrig i någon från en brygga, för den personen kanske inte kan simma. Och även om du vet att någon annan är simkunnig, så låt ändå bli att knuffa i!

2. Ropa aldrig "hjälp!" vid bara lek i vattnet, för när du verkligen behöver hjälp kanske ingen tror att det är på riktigt!

Anmäl text- och faktafel

Jag lärde mig simma först då jag var nio år, i sjön Largen vid Kusbodakolonin. Jag visade stolt och djärvt upp för min pappa då jag hade kom hem. Jag simmade rakt ut i sjön Lommaren och hamnade under vattnet på det djupa och fick kallsupar, men tog mig ändå upp, gråtande, då jag nästan höll på att drunkna.

I dag simmar alltför många ute på djupt vatten, jag menar vattnet lika med alkohol. Ingen hör nödropet då man sedan hamnar under ytan och håller på att drunkna, skriver Thomas Sving. Foto: Gorm Kallestad, TT.

Jag lärde mig att det inte var någon lek att vara i vattnet. Som vuxen simmar jag på det djupa, men aldrig mer långt ut, då det sitter i sedan den gången att inte vara för djärv.

I dag simmar alltför många ute på djupt vatten, jag menar vattnet lika med alkohol. Den varnande punkten att aldrig knuffa i någon kan jämställas med någon som blivit "iknuffad" av någon av att börja dricka, vilket sedan resulterar i att personen nästan ständigt hamnar under ytan i ett drickande som aldrig tar slut.

"Hjälp!" ropar många under leken med alkoholen, så länge det i början väcker nyfikenhet och är spännande. Ingen hör nödropet då man sedan hamnar under ytan och håller på att drunkna, på grund av att sorlet på badstranden är så högt att ingen hör och förstår att ropet är på allvar.

Det finns många som i dag döljer sin alkoholkonsumtion. Vi kan höra bevis på detta i huset där vi bor, då ljudnivån av bråk av för mycket festande gör att vi inte kan sova. Av rädsla för att bli inblandad i en våldsscen så ringer vi polisen. Men samtidigt är ju din granne faktiskt din medbroder eller medsyster, som på allvar innerst inne ropar: "Hjälp!"

Nyhetsstoff bevisar dagligen att rattonykterhet i trafiken är en livsfara för både de onyktra själva och för de som blir inblandade i denna allvarliga trafiksituation.

Det har blivit "inne" att dricka vin vid fester och konferenser, att det gått så långt att serveringspersonal tittar på oss som vi inte är riktigt kloka då vi frågar om det finns alkoholfria alternativ. Vi, hela personalen som arbetar i Svenska kyrkan och tillhör Roslagens östra pastorat, var på en tvådagarskonferens där man vid middagen skulle ställa sig en kö för att köpa sin dryck till maten.

De hade hunnit stänga denna disk då jag fick gå till ställe nummer två, baren, där man kunde köpa ännu starkare varor. Då förstod jag att de flesta redan hade köpt sitt vin vid kö nummer ett, varpå jag efterfrågade alkoholfritt vin, vilket de inte hade, men jag fick välja mellan lättöl eller bordsvatten som min alkoholfria dryck. Man tar för givet att alla dricker alkohol och tar ej hänsyn till personer som brottas med sin alkoholism.

"Man behöver väl inte tillhöra en nykterhetsförening då man ändå tillhör en kristen församling?" Så uttalade sig kloka mamma Linnéa, då hon skulle ansluta sig till den lokala nykterhetsrörelsen: Blåbandsföreningen. I dag känner jag bara till ett kristet samfund, Frälsningsarmén, där medlemmarna skriver under ett dokument om att vara helnykter.

Det är tufft, modigt och självklart att säga ifrån, men inte alltid lätt, då folk tittar på en med stora oförstående ögon om varför man inte dricker. Norrtälje, med sina sköna och härliga parker och bänkar skall fyllas med oss alla som vill sitta där - ja, även vi som inte vill ha ölflaskan som sällskapsdryck, utan vill duka upp en härlig supé, med en korg fylld av härligt innehåll, men utan alkohol!

Thomas Sving, ordförande Norrtälje IOGT-NTO, Roslagens Hopp

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons