Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Okunnigt dravel om kärnkraften

Annons

Reidar Carlssons ledare "Ny kärnkraft krävs inte för att rädda klimatet börjar": "Den svenska kärnkraften har fört en tynande tillvaro de senaste decennierna." Inget kan vara mera fel. År 2018 var produktionen 66 TWh eller 47 procent av totala elförbrukningen i landet. Vattenkraften gav 61 TWh och vindkraften 16 TWh. Kärnkraften har tidigare gett över 70 TWh något enstaka år med upp till tolv jämfört med dagens åtta aggregat i drift. Så aldrig har kärnkraften gått bättre än nu.

Anmäl text- och faktafel

Leveranssäkerheten i elförsörjningen sjunker snabbt med mindre kärnkraft. Svenska kraftnät har i senaste årsrapporten om kraftbalansen till regeringen angett att det vid en kall vinter under höglast kan uppstå en effektbrist på 2000 MW. Fullföljs planerna på stopp av två aggregat i Ringhals ökar bristen till 4000 MW. Nu har industrin och vissa politiker insett vilka konsekvenser för samhället detta kan få och krävt att beslutet omprövas av Vattenfall. När beslutet togs var elpriset bara drygt hälften av dagens så det kan kanske ha varit ett felbeslut.

Det går inte att som i ledaren jämföra kostnaden för ny kärnkraft med vind- och solenergi. Väderberoende produktion måste ha tillgång till alternativ energikälla när det inte blåser respektive är mörkt och denna avsevärda kostnad måste beaktas.

I Sverige behövs ännu inget beslut om ny kärnkraft då befintliga aggregat kan utnyttjas ytterligare i minst ett par decennier. Stora resurser satsas nu på utveckling av ny kärnkraft i bland annat Kina och Indien. Detta kan i framtiden komma oss till del.

Sivert Göthlin, Bromma

NT kommenterar

Om man vill missförstå så kan man. Antalet svenska kärnkraftverk har minskat stadigt de senaste åren. Barsebäck 1 stängdes 1999, Barsebäck 2 2005, Oskarshamn 2 2015 och Oskarshamn 1 2017. Ringhals 2 kommer att stängas 2019 och Ringhals 1 2020. Samtidigt har alla planer på nya kärnkraftverk övergivits. Det är vad jag menar att kärnkraften fört en tynande tillvaro de senaste decennierna.

Det är Vattenfalls styrelse som beslutat om att lägga ner Ringhals 1 och 2 på grund av bristande lönsamhet. Om elpriserna ökar kraftigt kanske styrelsen kommer att ompröva detta beslut. Vi får se. Det kommer att kosta en hel del att bygga om reaktorerna så att de klarar de högre säkerhetskrav som Fukushimaolyckan har lett till.

Visst går det att jämföra kostnaden för ny kärnkraft med ny vind- och solenergi. Varför skulle inte det gå? Och befintlig kärnkraft, vattenkraft och bioeldad kraftvärme kan ge elenergi när det inte blåser och är mörkt. Lagring är ett annat sätt att lösa effektbalansen.

Jag citerar Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem på Lunds universitet: ”Genom elektrifiering av transporter och industri kommer det att skapas mycket stora utrymmen för flexibilitet och energilagring som kan användas för att klara effektbalansen. De tekniska möjligheterna är stora men det är viktigt att skapa incitament och göra det lönsamt att investera”. Men det kanske också Sivert Göthlin anser vara ”okunnigt dravel”.

Reidar Carlsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel
Annons