Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nya ministern borde tänka nytt

Flera fackföreningar, bland annat IF Metall, tänker sänka sina a-kasseavgifter. En viktig orsak är att arbetslösheten minskar, vilket minskar utbetalningarna från a-kassan.

Men det är inte den enda orsaken. Minst lika viktigt är att många har varit arbetslösa så länge att de blivit utförsäkrade. Då får de ingen a-kassa, vilket gör att utbetalningarna från a-kassan minskar.

Alliansregeringen har förändrat arbetslöshetsförsäkringen på flera sätt. Bland annat har man minskat den statliga subventionen av a-kassan och gjort arbetslöshetsförsäkringen till den omställningsförsäkring den skall vara. Tidigare kunde man få a-kassa under många år.

Dessa förändringar har varit bra. Det finns dock en förändring som är dålig: att avgiften till en a-kassa påverkas av hur många som är arbetslösa i denna a-kassa.

Tanken bakom denna förändring var att vissa forskare menade att arbetslöshet inom ett yrkesområde berodde på att löneökningarna blivit för stora. Ett sätt att hålla nere löneökningarna skulle då vara att koppla arbetslöshetsnivån till avgiften till a-kassan. Om arbetslösheten steg, och därmed a-kasseavgiften, så skulle kraven på lönehöjningar minska.

Det finns dock mycket som talar emot denna teori. Att många svenska bilarbetare varit arbetslösa de senaste åren beror till exempel knappast på stora lönehöjningar, utan på den ekonomiska krisen. Det finns inte heller någon direkt koppling mellan nivån på a-kasseavgiften och arbetslösheten. IF Metall tänker sänka a-kasseavgiften, trots att arbetslösheten bland bilarbetarna fortfarande är hög. Orsaken är att många bilarbetare varit utan arbete så länge att de blivit utförsäkrade. Den långvariga arbetslösheten innebär alltså lägre avgifter, inte högre, vilket den borde göra enligt de teorier som regeringen grundat sitt beslut på.

I en artikel i senaste numret av Ekonomisk debatt analyserar forskarna Laura Hartman och Helena Svaleryd hur stor risken är för att dagens höga arbetslöshet kommer att bestå. I artikeln sågar de den koppling som regeringen infört mellan nivån på a-kasseavgiften och arbetslösheten. Dels menar de att denna koppling bara kan spela någon roll i de fall varje a-kassa bara täcker ett enda avtalsområde. Så är det inte i Sverige i dag, menar de. Dessutom hittar forskarna inga exempel på att finansieringen av a-kassan påverkar vare sig lönebildning eller sysselsättning.

Alliansregeringen har fått en ny arbetsmarknadsminister: Hillevi Engström. Det borde innebära nytänkande och ett omprövande av reformer som inte visat sig fungera.

Förhoppningvis tar Hillevi Engström till sig de slutsatser som Laura Hartman och Helena Svaleryd drar, och avskaffar kopplingen mellan arbetslöshet och nivå på a-kasseavgift. Den kopplingen var svår att förstå när den infördes, och den har bara blivit mer och mer svårförståelig.