Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Samiska spår finns också i Roslagen

Det finns samiska spår även i våra trakter. Det har Gunilla Larsson fil dr och marinarkeolog från Rimbo bevisat. Många vikingar var kanske till och med samer.

Annons
Samisk båt. Kopian av en samisk båt från 800-talet,  finns på Storholmen i Svanberga. Den är sydd med rötter i löpande söm på samiskt vis, påpekar Gunilla Larsson. Båten är av samma typ som de båtar som vikingarna använde på sina handelsfärder.

Det var Gunilla Larssons skogssamiska påbrå, samt det faktum att hon i början av 1990-talet hittade och därefter lät bygga en replik av vikingabåten Viksbåten i Söderbykarl, som förde in henne på det marinarkeologiska spåret. Viksbåten hittade hon i delar på olika vindar när hon som ung arkeologstudent skulle katalogisera samlingarna på Erikskulle hembygdsmuseum. Vikbåten visade sig vara från 1030-talet.

– Sedan blev det båtar och sjöfart för hela slanten, säger Gunilla Larsson som doktorerade i ämnet 2007.

Det var hennes forskning kring Viksbåten och den smarta byggnadsteknik som gjorde den extremt lätt och smidig, som visade hur vikingarna kunde förflytta sig mellan olika vattendrag genom att dra båtarna på stockar. Därmed kunde de skapa det enorma handelsnätverk som sträckte sig långt öster om Kaspiska havet och bort mot Aralsjön och Bagdad.

Gunilla Larsson fick i sin forskning även kontakt med många vikingatida båtfynd. Bland annat ett från Tuna i Baderlunda socken i Västmanland. Det visade sig att båten var sydd med rötter i löpande söm på samiskt vis. En kopia av den, Smia, finns i dag vid vikingabyn Storholmen.

Gunilla Larsson hade därmed hittat likheter mellan Viksbåten och samernas lätta handelsbåtar. Även samerna drog dem mellan olika vattendrag.

Att det fanns många rika bofasta och båtburna samer i våra trakter långt tidigare vittnar även DNA-analyser ur båtgravar från Tuna i Alsike socken i Uppland om.

Därmed hade Gunilla Larssons forskning fått en direkt koppling till samerna.

Var vikingarna kanske till och med samer?

– En intressant fråga. Men samerna hade i alla fall hög status under vikingatiden, säger Gunilla Larsson.

Det var samerna som tillhandahöll alla de pälsverk som vikingarna sålde.

– Samernas dyrbara pälsverk var själva grunden i vikingarnas ekonomi. Så utan samerna hade den handeln inte fungerat. De hade med sig pälsverk ner och fint siden, färgpigment och silver tillbaka, säger hon.

Ortnamnen är ett

annat viktigt exempel på samiska spår i Roslagen. Det fornsvenska ordet för same är finn. Finnby och Finsta är därmed två exempel på gamla samiska platser. Båda har gravfält från järnåldern och tidigt upptecknade byanamn som visar att ortnamnen kommit till långt före vikingatiden.

Det är också naturligt att samer slog sig ner där.

– Där finns fortfarande rika lavmarker, säger Gunilla Larsson.

Till detta kommer samiska spår i Roslagen – skrivna i sten.

– Samma mytologiska motiv som finns på samernas trummor finns på våra hällristningar, konstaterar Gunilla Larsson.

Smia. – Samernas dyrbara pälsverk var själva grunden i vikingarnas ekonomi. Så utan samerna hade den handeln inte fungerat, säger Gunilla Larsson.
Annons