Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lönehöjningarna skapar splittring

För två år sedan infördes förstelärarsystemet som innebar att ett antal lärare, som ansågs vara särskilt yrkesskickliga lärare (SYL), utnämndes till förstelärare. Avsikten var att dessa lärare skulle få ett särskilt ansvar för den pedagogiska utvecklingen på sina respektive skolor.

Annons

Avsikten var också att skapa karriärmöjligheter inom skolan. Förstelärarna skulle få en lönehöjning på minst 5 000 kronor. Staten stod för notan. 

En rad brister i förstelärarsystemet har påtalats – bland annat från lärarfacken. Det har påpekats att urvalsmetoderna har lett till bristande legitimitet, uppdragsbeskrivningarna – i de fall det funnits några – har varit otydliga och någon särskild tid för de kvalitetshöjande insatserna har sällan funnits.

För ett år sedan beslöt den dåvarande borgerliga majoriteten i Norrtälje att komplettera förstelärarsystemet med SYL 1 och SYL 2. Även dessa lärare skulle vara särskilt yrkesskickliga, men inte på samma nivå som förstelärarna. De skulle få dela på 6,7 miljoner. Det nuvarande styret har förstått att ett sådant system kan splittra lärarkåren till men för lärare, elever och undervisningens kvalitet. För att mildra de negativa effekterna har man nu omfördelat pengarna, så att SYL 1 får 1 600 kronor medan SYL 2 får 2 300 kronor och övriga fast anställda lärare får 800 kronor. Detta var väl vad som gick att göra i det uppkomna läget, men räcker det?

Det har lagts på rektorerna att, efter klassrumsbesök och samtal med lärare och elever, bestämma vilka lärare som ska anses som särskilt yrkesskickliga. Lärarna har vägts och mätts enligt det observationsschema som Skolverket tillhandahållit. Det är en svår och grannlaga uppgift för rektorerna och vittnesmål från lärarhåll beskriver hur det här har skapat osäkerhet lärare emellan.

Per Kornhall beskriver i sin bok ”Barnexperimentet” hur det i diskussionen kring individuell lönesättning finns ett tankefel. Man tänker sig att lärare ska bli bättre om de tävlar mot varandra, men eftersom löneökningsutrymmet är begränsat, så kommer lärarna på en skola att konkurrera om det utrymme som finns. Vad händer då med den lärare som inte får påökt? Per Kornhall konstaterar att vi måste hitta strategier som lyfter alla lärare. Alla barn har ju rätt till en bra lärare.

Det är djupt bekymmersamt att man försöker lösa frågan om lärarnas status på ett sätt som samtidigt splittrar lärarkåren på varje skola. Vi håller med Per Kornhall, då han menar att det är mycket viktigt att lärare som kollektiv har ett bra löneläge. Det har betydelse för yrkets status och för rekryteringen av lärare. Alla lärare ska givetvis inte ha samma lön oavsett arbetsuppgifter. Det är nämligen en stor skillnad mellan att ha olika lön för samma jobb och att ha olika lön för olika arbetsuppgifter, menar Kornhall.

Behovet av att tillskapa nya tjänster med annat innehåll bör utredas. Till sådana nya tjänster måste kopplas en arbetsbeskrivning som tydliggör innehåll och ansvar. Sådana tjänster ska en lärare, som anser sig besitta nödvändig kompetens, kunna söka. Dessa tjänster bör också ge mer pengar i lönekuvertet.

När det gäller att höja undervisningens kvalitet är det dock andra åtgärder som krävs. Lärarnas vilja att utveckla undervisningen, med forskningen som bas, måste vara grunden för kvalitetsarbetet.

För att minska lärarnas stress och komma till rätta med skenande ohälsotal måste lärarna avlastas en del av de arbetsuppgifter de har i dag. Vi är också övertygade om att samarbete i kollegierummet och i klassrummet, det vill säga kollegialt lärande, är en viktig väg till ökad kvalitet och bättre resultat. Det skulle vara intressant att veta hur lärarna i Norrtälje ser på de här frågorna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel