Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mycket stora skillnader mellan S och MP

Socialdemokraterna vill helst regera tillsammans med Miljöpartiet meddelade partiledaren Stefan Löfven i november i fjol. Det gör att en regering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet är en av de mest troliga regeringskonstellationerna efter valet.
 

Annons

I går presenterade Miljöpartiet sin skuggbudget. Med tanke på ett eventuellt regeringssamarbete är det intressant att jämföra denna med Socialdemokraternas skuggbudget, vars huvuddrag presenterades förra veckan.

En sak båda skuggbudgetarna har gemensamt är en kraftig ökning av skatten på arbete. Båda partierna vill till exempel fördubbla arbetsgivaravgiften för ungdomar, vilket innebär 14,8 miljarder i höjd skatt för företagen. Detta skall ske i två steg, där det första tas under 2015.

Enligt Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommer denna skattehöjning inte att påverka sysselsättningen. Det är en konstig inställning. I så fall vore ju arbetsgivaravgiften en närmast outsinlig källa till skatteintäkter för staten.

Men så är det ju inte. Om staten höjer skatten på företagen med nästan 15 miljarder så innebär det att företagen måste spara. Och det ger färre jobb.

Detta tycks också Miljöpartiet ha en viss förståelse för. Miljöpartiet vill nämligen behålla den sänkta restaurangmomsen, medan Socialdemokraterna vill avskaffa den. Miljöpartiet vill också sänka arbetsgivaravgiften för de minsta företagen, vilket Socialdemorkaterna inte vill. Miljöpartiet vill behålla rut-avdraget, som Socialdemokraterna vill skära ner, och Miljöpartiet vill utvidga rot-avdraget till energiåtgärder i hyresrätter.

Miljöpartiet har tidigare varit en varm förespråkare av idén om så kallad grön skatteväxling, det vill säga att sänka skatten på arbete och höja den på miljöförstöring, och att en sådan grön skatteväxling både ger fler jobb och bättre miljö. Den tanken tycks partiet nu har övergivit. Skuggbudgeten innebar nämligen bara skattehöjningar, både på arbete och på miljöförstöring.

Den stora skattehöjningen på miljöförstöring är höjd energiskatt, vilket bland annat innebär höjd bensinskatt. Detta är en skattehöjning som främst slår mot glesbygden, eftersom man där inte kan åka kollektivt. Detta struntar dock Miljöpartiet i. Och dessutom vill man ha ett stadsmiljöprogram på 30 miljarder kronor till år 2025, där det bland annat ingår bygge av spårvägar och cykelvägar. Det innebär att glesbygden får betala för bättre kollektivtrafik i städerna.

Även Socialdemokraterna vill göra en viss höjning av bensinskatten, men mycket mindre än Miljöpartiet.

Sammantaget finns det alltså mycket stora skillnader mellan Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Väljarna har alltså ingen aning om vilken politik en S-MP-regering skulle föra. Utom på ett område: mycket kraftigt höjda skatter på arbete.

Mer läsning

Annons