Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gustaf Svenungsson: Riv Domushusen och bygg som i Tyskland

Allt sedan rivningshysterin på 1950- och 1960-talet har den rådande ideologin hos svenska arkitekter varit densamma - klassiska byggnader är fula och påminner om en svunnen tid när klassamhället kändes in i benmärgen.

Annons

Dresden drabbades hårt av de allierades bombningar av Tyskland, runt 2 500 bombplan fällde sin dödliga last över den 800 hundra år gamla staden. Bara mellan 13:onde och 15:onde februari 1945 hade 722 flygplan från brittiska Royal Air Force och 527 flygplan från det amerikanska flygvapnet Dresdens historiska stadskärna som mål. Nästan 16 kvadratkilometer av den gamla stadskärnan förstördes i explosioner och bränder.

En olycka kommer sällan ensam. Efter kriget blev Dresden en del av DDR och i sann kommunistisk anda byggdes det betonggrå skokartonger i stället för traditionella och klassiska hus, även om spridda försök till restaureringar gjordes.

När Tyskland återförenades ville befolkningen i Dresden få tillbaka den gamla stadskärnan och började därför riva gamla DDR-hus för att ta tillbaka sin historia. Under 2010-talet har bland annat NCC, Skanska samt en svensk arkitekt arbetat med att bygga upp Dresden. Resultatet är att centrala staden nu ser ut som det gjorde innan bomberna föll och innan kommunisterna härjade. Det är en vacker syn, i stor kontrast mot hur det ser ut i många svenska städer.

Den återuppbyggda Frauenkirche i Dresden stod färdig 2005.

Nyproduktion i klassisk tradition i Dresden, Tyskland.

När det byggs i Sverige är det oftast ett stort och opersonligt glaskomplex som vinner juryns gehör, eller en grå låda från 70-talet. Det räcker att gå till stadskärnan i valfri svensk småstad och begrunda dystopin. Allt sedan rivningshysterin på 1950- och 1960-talet har den rådande ideologin hos svenska arkitekter varit densamma - klassiska byggnader är fula och påminner om en svunnen tid när klassamhället kändes in i benmärgen. I stället ska vi bo funktionellt i fyrkantiga hus utan ljusinsläpp eller så är det ett gigantiskt komplex som ska sätta kommunen på kartan.

Glädjande nog har däremot Norrtälje bevarat delar av sina äldre hus längs med ån och vid Lilla torget. Värt att nämna är också Åtellet, byggt 2009, vilket visar att det går att bygga nya hus i en klassisk tappning.

Det räcker att gå till stadskärnan i valfri svensk småstad och begrunda dystopin.

I Växjö vill affärsmannen Björn Sundeby bygga ett sekelskiftespalats. Av ritningarna, gjorda av Ola Broms Wessel (som tidigare jobbat med återuppbyggnaden av Dresden) framträder ett ståtligt och pampigt hus, rikt på detaljer och med inspiration från Strandvägen i Stockholm. Detta försök till försköning av stadsmiljön och byggande i klassisk stil möts dock av hård kritik från arkitekter.

Glädjande nog har Norrtälje bevarat delar av sina äldre hus längs med Norrtäljeån och vid Lilla torget. Här årummet, som av er läsare har blivit framröstat till Norrtäljes vackraste plats.

Till exempel från Växjös förra stadsarkitekt som menar att miljön kring bygget är för gammal och känslig för att tillåta byggnation i. Samtidigt anser han att eftersom Växjö är en modern och expansiv stad är det alldeles för tillbakablickande att låta sig inspireras av 1890-talet. Glasklar logik.

Det är inte grå DDR-byggnader eller stora asfalterade torg med Domusvaruhus och fyrkantiga kommunhus som lockar besökare eller gör en stad trevlig för dess invånare. Trivsamma städer har färggranna, detaljrika och klassiska sten- och trähus med kullerstenstorg omgivna av pampiga hus. Om det i Tyskland går att ersätta modernistiska lådor med klassiska hus går det att göra i Sverige också. Det är bara att sätta i gång.

Vill du se hur det ser ut i Dresden och andra nybyggen i klassisk tappning? Kolla in www.arkitekturupproret.se.

Norrtäljeån - Norrtäljes vackraste plats.

Mer läsning

Annons