Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Stefan Löfven vill bara gynna det egna partiet

Annons

Stefan Löfvens första utlandsbesök som nyvald statsminister gick som brukligt är till Finland. Under resan fick Dagens Nyheter göra den första stora intervjun med honom efter omvalet.

Anmäl text- och faktafel

Ett av beskeden i intervjun är att Stefan Löfven vill förändra grundlagen och göra det svårare för riksdagen att rösta bort den sittande regeringen. Han vill att riksdagen, om den avsätter en statsminister, också måste ha ett alternativ till statsminister. Enligt Stefan Löfven finns den regeln i Norge.

Under sin första resa som statsminister, till Finland, kom Stefan Löfven med ett förslag till grundlagsändring som skulle göra det svårare att avsätta en statsminister. Förslaget är inget hugskott. Det är en del av en gammal socialdemokratisk tradition av maktfullkomlighet. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Den långdragna och komplicerade regeringsbildningen gör att det kan vara rätt att fundera över om grundlagen behöver förändras för att samma sak inte skall upprepas efter kommande val. I år var det till exempel första gången talmannens förslag röstades ner av riksdagen, och inte bara en gång, utan två gånger. I praktiken var det hotet om nyval som fick partierna att komma fram till en lösning. Innebär det att grundlagen fungerar som det var tänkt eller är det motiverat att se över reglerna i denna lag?

Bara för att den regeln finns i andra länder, är det inte säkert att den skulle passa för Sverige.

Däremot är det mycket tveksamt om det behövs en regel som gör det svårare att avsätta statsminister. Bara för att den regeln finns i andra länder, är det inte säkert att den skulle passa för Sverige.

Som läget är i riksdagen just nu skulle en sådan regel till exempel innebära att Jonas Sjöstedts hot om att rikta misstroendevotum mot Stefan Löfven, om hans regering föreslår avskaffad värnskatt eller marknadshyror, skulle bli helt tandlöst. Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna skulle tvingas att komma överens om en statsministerkandidat innan de röstade bort Stefan Löfven. Det skulle de självklart inte kunna göra.

Det hade skapat kaos och en ständig risk för nyval. Det hade knappast varit bättre.

På samma sätt skulle en sådan regel troligen ha förhindrat riksdagen att avsätta Stefan Löfven efter valet i höstas. I stället hade han kunnat reagera vidare, utan stöd i riksdagen och utan att kunna genomföra sin politik. Det hade skapat kaos och en ständig risk för nyval. Det hade knappast varit bättre.

Socialdemokraterna utformar gärna grundlagen så att det passar dem. Att riksdagsspärren ligger på fyra procent är till exempel ingen slump: det skulle göra att Socialdemokraternas stödparti VPK hamnade över spärren, men att mer borgerliga KDS hamnade under.

Ett sådant valsystem skulle alltså göra det lättare för Socialdemokraterna att få och att behålla makten.

Ett annat exempel är det förslag om majoritetsval som socialdemokrater som Ingvar Carlsson, Göran Persson och Pär Nuder har fört fram. Majoritetsval finns i dag i bland annat Storbritannien, men fanns också i Sverige innan rösträttsreformen 1907-1909. Det främsta argumentet för att införa majoritetsval är att ett sådant valsystem skall medföra starka regeringar. Att detta inte alltid riktigt stämmer är Storbritanniens svaga regeringar de senaste åren ett exempel på. Däremot gynnar majoritetsval kraftigt de stora partierna, och ett sådant valsystem skulle alltså göra det lättare för Socialdemokraterna att få och att behålla makten.

Stefan Löfvens förslag till grundlagsförändring är därför inget hugskott. Förslaget skulle göra det svårare att avsätta en socialdemokratisk statsminister, och är därför en del av en gammal socialdemokratisk tradition av maktfullkomlighet.

Annons