Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Många fler måste få en chans att ta studenten

Annons

Många elever lämnar i dag gymnasieskolan utan examen. Det är mycket olyckligt, eftersom de ofta har svårt att få jobb. Många arbetsgivare kräver i dag en gymnasieexamen för att anställa.

Anmäl text- och faktafel

Problemen för dessa ungdomar grundläggs redan i grundskolan. Drygt 15 procent går ut nian utan tillräckliga betyg för att få börja gymnasieskolan. I stället får de börja de på ett av de fem introduktionsprogram som finns.

Alldeles för många ungdomar får i dag inte någon chans att ta studenten, eftersom de inte kommer in på gymnasiet. Det här måste förändras. Sänkta intagningskrav är dock en klart tveksam väg. Foto: Björn Larsson Ask, TT

Tanken är att eleverna där skall få tillräckliga kunskaper för att komma in på något av gymnasieskolans nationella program. Men detta tyvärr fungerar inte. Enligt Skolverkets statistik är det bara 14 procent av de elever som börjar på ett introduktionsprogram som fyra år senare har tagit gymnasieexamen. Det är skrämmande låga siffror. Lika skrämmande att den här procentsiffran ökar för varje år.

Delvis beror detta på de senaste årens stora invandring. Av de nyanlända som börjar direkt i årskurs 6-9 är det 70 procent som inte blir behöriga till gymnasieskolan.

De menar att skolan inte har rätt att underkänna någon och föreslår därför att betyget F slopas.

Så här kan det inte fortsätta. De senaste dagarna har det också kommit två förslag som skall göra att fler elever kan få börja gymnasieskolan.

Det ena kommer från den S-märka tankesmedjan Tiden, i en rapport skriven av Mats Wingborg och Sten Svensson. De menar att skolan inte har rätt att underkänna någon och föreslår därför att betyget F slopas. De ifrågasätter också om matematik måste vara ett kärnämne som alla måste ha godkänt i för att få börja gymnasieskolan.

Det andra förslaget kommer från Lärarnas Riksförbund. Ordföranden Åsa Fahlén föreslår i en debattartikel i Dagens Nyheter att introduktionsprogrammen till gymnasieskolan slopas och ersätts av en ny skolform mellan grundskolan och gymnasiet. Den här skolformen skall vara obligatorisk för alla under 18 år som saknar gymnasiebehörighet.

Hon menar att det är orealistiskt att tro att de kan klara gymnasiebehörighet.

Dessutom vill Åsa Fahlén införa en kortare lärlingsliknande utbildning för nyanlända elever som har mycket kort skolgång. Hon menar att det är orealistiskt att tro att de kan klara gymnasiebehörighet.

Förslaget från tankesmedjan Tiden bygger på principen att det är fel att spärra ute elever från fortsatta studier, och att dagens krav för att komma in på gymnasieprogrammen är för höga, framför allt inom matematik. Det ligger en hel del i det. Alla program kräver inte samma matematikkunskaper.

Att sänka antagningskraven innebär dock en uppenbar risk för lägre kunskaper och lägre kvalitet på gymnasieutbildningarna. Det vore därför fel att avskaffa betyget F.

Förslaget från Lärarnas Riksförbund verkar mer genomtänkt. Inte minst gäller det idén med en speciell utbildning för de nyanlända som har en fått mycket bristfällig utbildning i det land de kommer från.

Något radikalt måste helt klart göras

Det bästa med förslagen från Tiden och Lärarnas Riksförbund är dock att de pekar på det stora problemet med alla elever som saknar gymnasiebehörighet. Förhoppningsvis kan dessa förslag nu starta en större debatt om detta problem. Något radikalt måste helt klart göras för att inte tiotusentals ungdomar skall berövas den start i livet som de har rätt till.

Annons