Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Lägre EU-stöd till jordbruket drabbar inte bara rika storbönder

Annons

Det har varit många turer kring Brexit. Men trots allt pekar det mesta på att Storbritannien lämnar EU.

Det gör att det skapas ett stort hål i EU:s budget, som EU-kommissionen uppskattar till 12-15 miljarder euro per år. Kommissionen föreslår att hålet fylls genom höjda medlemsavgifter. Sverige skulle till exempel få betala 15 miljarder kronor mer varje år, där den svaga kronan är en del av orsaken till den höjda avgiften.

Anmäl text- och faktafel

Den svenska S-MP-regeringen säger nej. I stället vill man spara, bland annat på jordbruksstödet som i dag omfattar 1 500 miljarder kronor och 40 procent av EU:s totala budget.

Om EU:s jordbruksstöd skärs ner så måste det göras på rätt sätt. För minskade jordbruksstöd drabbar inte främst rika storbönder, utan främst de mindre bönderna. Och dessutom innebär lägre stöd högre matpriser för konsumenterna. Foto Björn Lindgren, TT.

Det verkar ju orimligt att så stor del av EU:s budget går till jordbruksstöd. Här måste finnas goda möjligheter att spara. Eller varför inte ta bort jordbruksstöden helt? Varför skall EU subventionera jordbruket, när ingen annan industrisektor är subventionerad på samma sätt?

Något många inte inser är att jordbruksstödet är ett sätt att hålla nere matpriserna. Om alla jordbruksstöd avskaffades skulle bönderna behöva få 20 procent högre ersättning för sina produkter, vilket även skulle medföra stora prishöjningar för konsumenterna. Stora höjningar av matpriserna får stora följder för många EU-medborgare, inte minst de med lägst inkomster, även om de delvis skulle kompenseras genom sänkt skatt.

Stora delar av det europeiska lantbruket skulle bli olönsamt och läggas ner.

I praktiken kan dock inte priset på EU-producerad mat höjas så mycket, eftersom den då skulle bli utkonkurrerad av importerad mat. I stället skulle avskaffade jordbruksstöd leda till något högre matpriser för konsumenterna och till kraftigt försämrad lönsamhet för jordbrukarna. Stora delar av det europeiska lantbruket skulle bli olönsamt och läggas ner.

Det här kommer att anses som oacceptabelt inom många EU-länder, till exempel Frankrike. I stället kommer de att införa egna nationella jordbruksstöd, som ersätter EU-stöden.

Det är inte troligt att Sverige kommer att göra detta, trots att riksdagen 2017 antog en livsmedelsstrategi där målet är ökad svensk livsmedelsproduktion och därmed ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. I stället är risken stor att ett avskaffande av EU:s jordbruksstöd leder till att jordbruket blir olönsamt i stora delar av Sverige, med förödande effekter för det öppna svenska landskapet och den biologiska mångfalden. För att inte tala om vilka effekter det skulle få för den svenska självförsörjningsgraden och den svenska sårbarheten när det gäller livsmedelsförsörjning vid ett krisläge.

Det är också där som nedläggningarna får störst effekt på det öppna landskapet.

Det är därför inte så enkelt att avskaffa EU:s jordbruksstöd rent av. Och även mindre nedskärningar får stora effekter för det svenska jordbruket, eftersom lönsamheten är så dålig i dag. Jordbruket i slättbygderna klarar sig bäst, men i norra Sverige och i skogs- och mellanbygderna blir det kärvt. Och det är också där som nedläggningarna får störst effekt på det öppna landskapet.

Självklart måste EU:s jordbruksstöd granskas noga när hålet efter Brexit skall fyllas. Men om stöden skärs ner så måste det göras på rätt sätt. För minskade jordbruksstöd drabbar inte främst rika storbönder, utan främst de mindre bönderna. Och dessutom innebär lägre stöd högre matpriser.

Annons