Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Hur vågar Stefan Löfven göra Anders Ygeman till minister?

Annons

Stefan Löfvens andra S–MP-regering kommer att ha en helt annan politisk profil än den första. Hans första regering samarbetade med Vänsterpartiet. Hans andra skall i stället samarbeta med Centerpartiet och Liberalerna och genomföra mängder av förslag som Socialdemokraterna absolut inte vill ha, utan tvärtom har lovat väljarna att motarbeta.

Det blir en stor omställning för Stefan Löfvens ministrar, framför allt de socialdemokratiska. Frågan är hur de klarar detta.

Efter valet 1998 fick jordbruksminister Annika Åhnberg (S) sparken av statsminister Göran Persson. Inte för att hon hade misskött sig, utan för att Göran Persson inte trodde att hon skulle kunna samarbeta med Vänsterpartiet. Annika Åhnberg hade tidigare varit riksdagsledamot för Vänsterpartiet, men lämnat detta parti några år innan hon blev S-minister. "Du klarar inte det här", sa Göran Persson till henne, enligt Annika Åhnbergs memoarbok "Isprinsessa".

För Stefan Löfven borde det vara viktigt att vårda uppgörelsen med Centerpartiet och Liberalerna. Därför är det förvånande att han utser Anders Ygeman till minister, som dessa två partier i praktiken avsatte för två år sedan. Lika förvånande är att Ardalan Shekarabi får vara kvar som civilminister. Foto: Jessica Gow, TT.

För Stefan Löfven borde det vara väldigt viktigt att vårda uppgörelsen med Centerpartiet och Liberalerna, den uppgörelse över blockgränsen som så länge varit Stefan Löfvens mål. Han borde därför välja ministrar som klarar att samarbeta med Centerpartiet och Liberalerna.

Men så tycks han inte ha resonerat. När Stefan Löfven på måndagen presenterade sin nya regering fanns till exempel Ardalan Shekarabi (S) kvar som civilminister, trots att han hårt drivit förslaget om vinstbegränsningar i välfärden. Det förslaget har Centerpartiet och Liberalerna hårt bekämpat, men i 73-punktsöverenskommelsen lovar nu S–MP-regeringen att helt skrota alla vinstförbudsplaner. Dessutom blir Anders Ygeman minister igen, trots att han fick sluta som minister på grund av att Centerpartiet och Liberalerna inte hade förtroende för honom.

Det är klart provocerande att Stefan Löfven väljer dessa personer till ministrar.

Det är klart provocerande att Stefan Löfven väljer dessa personer till ministrar. Men det kanske är en markering för att lugna Socialdemokraternas vänsterflygel.

Övriga nya ministrar, Hans Dahlgren (S), Jennie Nilsson (S), Matilda Ernkrans (S), Amanda Lind (MP) och Åsa Lindhagen (MP), är inte lika kontroversiella. Däremot är det tydligt att Stefan Löfven har passat på att sparka ministrar som han inte tycker har hållit tillräckligt hög profil: landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) får gå, liksom högskoleminister Helene Hellmark Knutsson och miljöminister Karolina Skog.

Miljöpartiet tappar inflytandet på skolområdet när Gustav Fridolin slutar

Dessutom har Stefan Löfven flyttat på flera andra ministrar. Mikael Damberg får sluta som näringsminister och blir i stället inrikesminister. Ny näringsminister blir Ibrahim Baylan (S), samtidigt som infrastrukturen hamnar i ett eget departement. Miljöpartiet tappar inflytandet på skolområdet när Gustav Fridolin slutar och i stället blir Anna Ekström (S) utbildningsminister. Miljöpartiet får också en minister färre än i Stefan Löfvens första regering – en logisk konsekvens av Miljöpartiets stor tillbakagång i valet.

Sammantaget blir det en ganska stor förnyelse jämfört med Stefan Löfvens första regering. Om det gör att hans andra S-MP-regering blir mer kraftfull, eller om den klarar att hålla Centerpartiet och Liberalerna på gott humör, får framtiden utvisa.

Annons