Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Knape bluffar om krisen i välfärden

Anders Knape (M) från SKL målar i NT den 25 juli upp en bild av att tillståndet i välfärdssektorn är gott. Han fortsätter därmed den linje som framförts på senare tid som till exempel i ledarartiklar i Norrtelje Tidning den 9 juni eller Dagens Nyheter den 19 juni. Den går i korthet ut på att välfärden bibehållits trots skattesänkningar.

Det finns all anledning att granska dessa påståenden. I en rapport från Arena Idé ”Lägre skatter, färre personal, större behov” redovisar författarna en helt annan bild än den Anders Knape framför: Det är 100 000 färre sysselsatta i kommunsektorn jämfört med 1990 trots befolkningsökning och tilltagande behov. De resurser som tillförts välfärden i kommunerna har i ökande grad gått till lokaler, utrustning, IT-tjänster och allehanda utvärderingsformer istället för till personal.

Svenskarnas missnöje med välfärden är numera högst i Norden enligt banken SEB:s Välfärdsbarometer och missnöjet ökar dessutom. Eller annorlunda utryckt genom en mediebild ur Arenas rapport: ”Blivande mammor som inte får plats på förlossningen, äldre som inte får tillgång till äldreboende, förskolebarn som serveras knäckebröd och vatten, sönderstressad personal”.

Att tillståndet i svenska skolan dessutom är allvarligt visar Pisa-studierna och ekonomiprofessorn Magnus Henrekson uttalade i tidningen Neo nyligen ”en hård dom mot borgerlighetens misslyckande med förvaltandet av de omfattande förändringar som skett i skola och vård de senaste decennierna. Inte minst friskolereformen”. Han ger Allianspartierna en stor skuld för betygsinflationen och skolans bristande likvärdighet.

En forskningssammanställning från Stockholms universitet av professor Marta Szebehely visar vidare att privatiseringarna inom vård och omsorg varken lett till någon ekonomisk vinning eller förbättrad kvalitet för kommuner och landsting. Magnus Henrekson uttalar sig i tidningen Axess januarinummer också om arbetsmarknadens utveckling som varit Alliansregeringens paradgren: ”Man kan också göra gällande att utanförskapet är lika stort i dag som när Alliansen tog över”. Då liksom nu står 1,1 miljoner utanför den reguljära arbetsmarknaden.

Att Sverige har den snabbaste ökningen av ojämlikheten bland OECD:s länder är kanske det allvarligaste, och vi ligger nu efter länder som Österrike, Belgien och Slovakien. I forskningsrapporten ”Jämlikhetsanden” visar författarna att länder med högre jämlikhet också har ett bättre funktionssätt över hela linjen när det gäller samtliga välfärdsindikatorer.

Utvecklingen av den svenska välfärden har på ett mycket förtjänstfullt sätt beskrivits i en artikel ”Den nya samhällspyramiden” i tidningen Affärsvärlden, där författaren Lotta Dinkelspiel tillspetsat påstår att: ”På 15 år har Sverige gått från positionen som världens mest jämlika land till ett klassamhälle”.

Avslutningsvis påstår jag att ingen tjänar på att det byggs luftslott på påståendet om att det finns möjlighet att kombinera stora skattesänkningar med bibehållen välfärd. Den dag täckelsen faller exploderar politikerföraktet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel