Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jägaren Åsa Jonsson: "Det är som en slags mindfulness"

I dag startar älgjakten. NT har träffat jägaren Åsa Jonsson som beskriver tiden i jakttornet som ett slags mindfullness.

– En tidig, småkylig morgon. Dimman ligger kvar och jag har en kopp kaffe i handen. Sitter stilla, rätt upp och ner, som en slags mindfulness, säger Åsa Jonsson när vi frågar henne vad hon ser framför sig när hon tänker på älgjakten.

Åsa Jonsson, 48, från Norrtälje har varit med och jagat älg sedan tioårsåldern. Sin jägarexamen tog hon i sena tonåren. Den stundande älgjakten i all ära, men Åsa återkommer ofta till att den är en så liten del av ett större sammanhang.

– Vi gör så mycket i det tysta som många inte har en aning om, säger Åsa.

När hon beskriver hur arbetet med viltvården går till växer en helhetsbild liknande det vid ett lantbruk fram. Där jakten motsvarar den årliga slakten och både föregås och efterföljs av mängder av årligen återkommande arbete.

– Vi stödmatar de vilda djuren om vintrarna för att de inte ska svälta. Det kan vara att man sparar vissa åkrar med mat till dem med till exempel havre eller foderraps och vi ställer ut saltstenar, säger Åsa.

Om djuren inte stödfodras är risken att färre klarar sig genom de tuffa vintermånaderna, och att hungriga och utmärglade djur springer nära hus och vägar.

– Det är både för människors skull och djurens hälsa och väl, säger Åsa.

LÄS MER: Så många älgar får jaktlagen i Norrtälje skjuta

Djur som får fodertillskott äter också upp färre av skogens gran- och tallplantor, vilket gör skogsägarna nöjda. En annan del av viltvårdandet är så kallad predatorjakt, det vill säga jakt på räv, grävling och minkar. Djur som, om de blir för många, riskerar utarma mindre fågel- och djurstammar.

Jägarna inventerar bland annat älgar, rådjur, kronhjort, varg, björn och loddjur åt länsstyrelsen. De får utförliga uppdrag från Jägarförbundet på hur de ska gå tillväga för att observera och rapportera in.

– Jag tycker att en riktig jägare ska ha ett intresse för hela bilden, inte bara själva jakten. Det är en sådan ynnest och tillgång vi har i Sverige, att vi kan se så många vilda djur i naturen. Man behöver inte åka långt för att se hur det blir om man inte viltvårdar, säger Åsa.

Men tillbaka till älgjakten. Hur ser en typisk dag ut?

– Man får skjuta en timme innan soluppgången, så mellan fem och sex på morgonen är man på plats i skogen på sitt pass. Med mobiltelefonerna rapporterar vi till varandra vad vi ser och vad som händer, säger Åsa.

Som allra mest spännande är det när man förstår att en älg är på ingång och precis innan beslutet om huruvida det blir ett skott eller inte är taget.

– Första bedömningen är: Vad är det för kön, storlek, ålder – får jag skjuta den? Sedan bedömer jag om jag har ett bra läge att skjuta, var hamnar kulan när den gått igenom kroppen?

Åsa pausar.

– Ett oavlossat skott behöver man aldrig ångra, säger hon.

Skulle allt stämma och det blir en fälld älg, meddelar man jaktledaren och övriga jaktlaget. De samlas vid den fällda älgen och hjälps åt att ta hand om den i slaktboden. Efteråt blir det fika och en trevlig stund med planering framåt.

– Samvaron är viktig och väldigt härlig. Det tar ju inte slut för att skottet är avlossat, säger Åsa.

Vad bekymrar en jägare av idag då?

– En del tror att det bara är att släppa en kula och sedan får man gratis älgkött i frysen, de vet inte hur mycket jobb och pengar som ligger bakom de där få veckorna varje år.

Sedan är det en del som har svårt att förstå att vi kan döda djur. Men jag äter hellre ett egenskjutet djur som levt ett fritt liv i skogen än en plågad gris från Danmark, säger Åsa.

Med ständig uppkoppling och sociala medier har nya utmaningar utkristalliserats. Vad ska man egentligen visa och inte visa från jakten?

– Alla vill inte ha blodiga trofébilder i sitt flöde. Den som lägger ut bilderna kanske inte tänker på hur många den faktiskt når på kort tid, eller hur det kan uppfattas av publiken. Det syns ju inte på det där döda djuret att det dödades snabbt och att allt gick bra, att djuret haft ett helt fritt liv fram tills nu. Det enda man ser är just ett dött djur och en till synes nöjd jägare. Det blir så fel, säger Åsa.

Fakta: Så gick fjolårets älgjakt i Norrtälje

Fällda älgar 2015/2016

Norra kretsen: 399 st

Södra kretsen: 222 st

Totalt Norrtälje: 621 st

Källa: Viltdata

Fakta: Detta gäller för allmänheten under älgjakten

För allmänheten som vill ge sig ut i skog och mark gäller allemansrätten som vanligt, även under jaktperioden. Det är alltså tillåtet att gå ut i skogen för att plocka svamp eller promenera. Men allemansrätten innebär också att man ska visa hänsyn och inte störa.

Om jägare satt upp skyltar med texten ”Jakt pågår” så är det fortfarande tillåtet att vara i skogen, men man ska vara medveten om att jakt pågår och visa hänsyn. Jägarna är också skyldiga att visa hänsyn och får inte utsätta människor eller egendom för fara.

Källa: Länsstyrelsen