Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inte sant att vård och skola fått mindre pengar

Oppositionspartierna har varit skickliga på att sprida budskapet att alliansregeringen har ”rustat ner den offentliga sektorn”, och ”sänkt skatten med pengar som de tagit från vård, skola och omsorg”. Många svenskar tror nog att detta är sant.

Annons

Och visst kan det vara lätt att tro på ett sådant budskap, när man läser om svenska skolelevers allt sämre resultat i internationella undersökningar, om långa köer för att få förskoleplats eller om vanvård och slarv i äldrevården. Det är lätt att tro att dessa problem beror på alliansregeringens skattesänkningar, inte minst eftersom detta hela tiden basuneras ut av företrädare från oppositionspartierna.

Men nu är det inte så enkelt, vilket framgår av den rapport som Svenskt Näringsliv presenterade i går. Enligt rapporten, ”Skattesänkningar och offentliga resurser”, har skattetrycket sedan år 2000 sjunkit från 51 till 44 procent av BNP. Trots det har skatteintäkterna ökat med 260 miljarder, justerat för inflationen.

Intressant är också att det inte bara är under alliansregeringens tid, sedan 2006, som skattetrycket har minskat. Enligt rapporten har skattetrycket minskat i samma takt ända sedan 2000, det vill säga även under den socialdemokratiska regeringen 2000-2006. På samma sätt har skattesänkningarna under alla dessa år i första hand varit inriktade på låg- och medelinkomsttagare, fast på olika sätt: medan Socialdemokraterna sänkte skatten genom skattereduktion på pensionsavgiften har alliansregeringen sänkt skatten genom jobbskatteavdrag.

Rapporten innehåller också en mängd uppgifter om utvecklingen inom skola, vård och omsorg. Sedan 2006 har till exempel skolans totala resurser ökat med fyra procent (i fasta priser), undervisningskostnaden per elev i grundskolan ökat med sju procent och de totala resurserna till förskolan ökat med 25 procent, vilket motsvarar två procent per inskrivet barn.

För sjukvården har sedan 2006 de totala resurserna ökat med sju procent (i fasta priser). Samma gäller för äldre- och handikapp-omsorgen. För särskild boende har kostnaderna per brukare ökat med sju procent sedan 2006, medan kostnaden per brukare ökat med nio procent i hemtjänsten.

Siffra efter siffra visar att kostnaderna ökat både realt och per elev, patient och brukare. Siffrorna visar också att ökningen är ungefär lika stor mellan 2000 och 2006 som mellan 2006 och 2012, det vill säga under den socialdemokratiska regeringen respektive alliansregeringen.

Det är många siffror, vilket kan vara svårt att ta till sig. Det är enklare att förstå slagorden som skyller alla fel på alliansregeringen.

Men slagorden är osanna, vilket Svenskt näringslivs rapport tydligt visar. Vård, skola och omsorg har inte fått mindre pengar under alliansregeringens tid. Att det fortfarande återstår många problem på dessa områden är en annan sak.