Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Inte säkert att man lär sig mer på ett extra år

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har inte legat på latsidan under sina dryga sju år som ansvarig för grundskolan. Mängder med reformer har genomförts, de flesta med syftet att öka skolans kvalitet.

Annons

Pisa-undersökningen som presenterades i början av december visar dock att de svenska elevernas resultat fortsätter att försämras. Det var ett hårt slag mot Jan Björklunds trovärdighet. Även om det tar tid att ändra på skolan, så borde ändå något ha hänt. Jan Björklund ger dock inte upp. I går kom han med nya förslag. Han hade sällskap av de övriga partiledarna i alliansen: om de ville visa att de ger Jan Björklund sitt stöd, eller om de ville visa att Folkpartiet inte är det enda allianspartiet som driver skolfrågor, var lite oklart.

I vilket fall kom regeringen med tre förslag för att förbättra kvaliteten på skolan: tioårig grundskola, obligatorisk sommarskola och förlängd skolplikt med ytterligare ett år för dem som saknar behörighet till gymnasieskolan. Det här är bra förslag. Alla har rätt att få en bra grundskoleutbildning. De som inte når målen på tio år måste därför få extra tid.

Samtidigt innebär sommarskolan och den förlängda skolplikten att problemen rättas till i efterhand. Den svenska skolan bör vara så bra att alla elever klarar godkänt på nio år.

Det är inte heller säkert att en skolstart från sex års ålder självklart innebär att eleverna lär sig mer. I dag går nästan alla elever i förskoleklass från sex års ålder. Trots detta har dagens skolelever sämre resultat än innan förskoleklasserna fanns.

I vissa kommuner liknar förskoleklassen förskolan, i andra liknar den grundskolan. Genom att jämföra elevernas resultat i kommuner med olika typer av förskoleklasser borde det därför gå att se om ett extra år i grundskolan verkligen innebär att eleverna får bättre kunskaper. Någon sådan jämförelse ingår dock inte som underlag för regeringens beslut.

Att bara utöka grundskolan med ett år lär därför inte lösa skolans problem. Istället måste kvaliteten i undervisningen bli bättre under hela grundskoletiden. Mycket talar för att det krävs mer lärarledd undervisning än i dag, så att eleverna får bättre hjälp att lösa de problem de ställs inför. Detta kräver bättre utbildade lärare, och det är därför bra att regeringen gjort om lärarutbildningen. Tyvärr lär det ta tyvärr många år innan detta får genomslag ute i skolorna.

En annan mycket viktig åtgärd vore att minska stöket i klassrummen. Enligt Pisa skolkar svenska elever mer och kommer oftare för sent än i andra OECD-länder.

Det är pinsamt för Jan Björklund att han inte lyckats bättre att förbättra ordningen i klassrummen under sin långa tid som minister. Och här kan han inte heller skylla ifrån sig: det borde gå snabbare att få genomslag för åtgärder för att få bättre ordning i klassrummen än för de flesta andra skolreformer.