Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hur ska vi äldre kunna känna oss säkra?

I dessa annorlunda tider på grund av den pågående Corona-pandemin tvingas många av oss att tillbringa dagarna, ja varje dag, på ett sätt som är och känns ovanligt. Även om ordet isolering inte är helt korrekt så tenderar de facto den sociala distanseringen och avsaknaden av att inte kunna träffa nära och kära samt att umgås med vänner att resultera i betydande påfrestning.

Och just nu känns det väldigt långt till det ”normalläge” vi har vant oss vid. Kommer vi någonsin tillbaka fullt ut?

Den av Folkhälsomyndigheten valda strategin är med all sannolikhet en väl genomtänkt sådan med bland annat sitt fokus att se till att sjukvården inte skall bli överbelastad. Helt klart lyckat så här långt och bedömningen är väl att om vi medborgare fortsätter att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer så kommer sjukvården att klara detta, om än läget är och fortsätter att vara ansträngt.

Den del av strategin som inte har lyckats är att skydda våra äldre-äldre och då de som bor i någon form av äldre- och trygghetsboende, det vill säga särskilt boende, Säbo, samt de som är beroende av och nyttjar hemtjänstens resurser.

Som representanter för den seniora delen av svenska folket känns detta både beklämmande och oroväckande. Ju äldre vi blir desto närmare kommer vi den tidpunkt då vi kanske inte klarar oss själva längre och inte ens kan bo kvar i våra hem och därmed hänvisas till hemtjänst eller ett särskilt boende.

Covid-19 och följderna vi nu ser ställer förutsättningarna kring äldrevården på sin spets. Denna pandemi lär inte vara den sista kris som drabbar oss. Hur ska vi som är äldre och övriga som i en framtid blir äldre kunna känna oss trygga med att arbetssätt, skyddsmateriel med mera och annat inom äldreomsorgen är rätt och fungerar? Fungerar det så att vi kan känna oss trygga i att vi åtnjuter samma skydd som alla övriga i samhället?

Med fokus på hur vi kan förhindra att smittan kommer in på våra äldreboenden samt hur vi undviker att brukare av hemtjänst smittas finns naturligtvis att antal åtgärder att vidta. Nedan redovisas angelägna omedelbara åtgärder som ett första steg till en förändring, läs förbättring:

• Det måste finnas enkla tydliga riktlinjer vad avser vilken skyddsutrustning som ska användas och när. Här måste principen vara att skyddsutrustning skall användas hellre oftare än sällan. Detta kräver ett förändrat system gentemot i dag vad avser beredskapslager.

• Det måste finnas enkla och tydliga hygienregler. Detta känns som en självklarhet, men så verkar inte vara fallet i dag.

• De anställda inom hemtjänst och äldrevård måste ha tillräckliga kunskaper i svenska så att de dels förstår och kan följa regelverk och riktlinjer, dels så kan förstå patienter och brukare och att dessa kan förstå personalen.

• Antalet timanställda inom äldreomsorgen måste minska till förmån för tillsvidareanställningar.

• Det måste finnas en begränsning i hur många anställda en brukare ska behöva möta. Ett förslag är max fem vilket bör medföra att brukare och anställda lär känna varandra på det sätt som kan förväntas för att skapa erforderlig trygghet hos alla parter.

De flesta av ovanstående förslag känns egentligen som självklarheter, men så är tydligen inte verkligheten. Men om vi når dit så lär alla äldre kunna känna en större trygghet i att klara och överleva framtida kriser, liknande den vi nu drabbats av. För vi kan väl inte stillatigande acceptera att svenskarna är fjärde sämst i världen på att respektera äldre (enligt World Values Surveys)!

Erik Hafström, Vettershaga och Danderyd, Moderata seniorer i Stockholms län

Lars Röckert, Vaxholm, Moderata seniorer i Stockholms län

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel