Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Hon var volontär för grön markatta

Amanda Lundqvist har nyligen kommit tillbaka från åtta veckors volontärjobb på en aprehabilitering i Sydafrika. – Det var så roligt att se övergivna apbebisar växa till sig och knyta an till en apa som var fostermamma och sedan bli vuxna, säger hon.

Annons

Hemma på Hagsta gård finns mängder av djur. Dessutom har hon erfarenhet av att arbeta på hunddagis. Förra året kände hon att hon ville pröva något volontärsjobb som hade att göra med djur. Dessutom ville hon komma bort från den svenska vintern och ner till värmen. På Internet hittade hon organisationen Goodtravel som förmedlar volontärresor. Hon fastnade för Vervet Monkey Foundation, som jobbar för rädda den gröna markattan i Sydafrika och utbildar skolbarn och övriga befolkningen om apornas del i faunan.

Resan kostade en rejäl slant, men hon fick hälften betalt tack vare ett stipendium. Platsen hette Tzaneen och låg ute i bushen fem timmars bilkörning norr om Johannesburg.

– Där fanns omkring 500 markattor, som skulle återanpassas till ett liv i frihet, säger Amanda Lundqvist. De fanns i närmare tiotalet stora inhägnader, som var på drygt en hektar vardera.

På sina håll i Sydafrika upplevs den stora mängden markattor som ett problem.

– Det händer exempelvis att de rotar i soptunnor och skräpar ner, säger Amanda Lundqvist. Mycket av problemen beror på att folk matar aporna utan att tänka på konsekvenserna.

Till markattornas rehabiliteringscenter kommer också många vuxna apor. De har blivit övergivna av sina hussar och mattar som bara ville ha dem när de var apbebisar. Massor av markattor skjuts, och sedan säljs apungarna. Lyckligtvis kommer många av dem till centret.

– Jag fick sitta med apbebisarna och mata dem, säger Amanda Lundqvist. Efter en tid introduceras apbebisen till en apfostermamma.

– Det gick fantastiskt bra för ungarna att knyta an till fostermamman och se henne som sin riktiga mamma, säger Amanda Lundqvist. Det lyckades i 99 procent av fallen.

Ett 30-tal volontärer från hela världen var där.

Hon är jättenöjd med resan, men har några råd till den som vill jobbat utomlands som djurvolontär: Kontrollera att verksamheten är för djurens bästa, att du inte som volontär tar arbetstillfällen lokalbefolkningen. Att verksamheten inte redan från start är byggd på volontärer. I så fall vill ägarna bara ha pengar. Om ägarna däremot själva jobbat med verksamheten en tid och sedan tagit in volontärer, är det en annan sak.

Och man ska inte lockas av volontärresor som erbjuder att få vara nära djuren, eftersom det försvårar rehabiliteringen till det vilda.