Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Havredryck ger inte ett mer miljövänligt jordbruk

Annons

Den pågående klimatuppvärmningen är något som vi måste ta på allvar och agera kraftfullt för att hejda. Många vill sluta att äta nötkött och mejeriprodukter för att på så sätt minska utsläppen av den metan som nötkreatur rapar ut. Men alla nötkreatur är inte enbart av ondo – de behövs de facto för att skapa eller upprätthålla en biologisk mångfald.

Metan som växthusgas är många gånger mer potent – ställer alltså till större skada, än koldioxid. Å andra sidan, metan bryts ned i atmosfären på omkring tio år, medan koldioxid är mycket långlivad. Om vi har ett konstant antal kor över tid, så kommer de alltså inte att påverka växthuseffekten ytterligare, eftersom det metan som släpptes ut för mer än tio år sedan är försvunnet.

Det fanns inte en klimatuppvärmning för 300 år sedan, men det fanns kor då. I Sverige har också antalet kor minskat med ungefär hälften på ett sekel. I Amazonas fanns förut inga kor alls. Problemet har uppstått när uppfödningen av nötkreatur för kött och mjölk har expanderat världen över, och när nötkreatur föds upp på ställen där de inte borde leva. Som i resterna av Amazonas djungel eller ihopsamlade i enorma, sandiga hagar i så kallade feed-lots i USA där de utfodrats med majs, spannmål etcetera.

Klimatförändringen och det ökande trycket på odlingsbar mark världen över kräver smart odling och tillverkning av livsmedel. Det kommer ibland att vara lite knepigt att förklara sådana system för konsumenten i en kort slogan, det är inte så lätt som att säga ”sluta med kött, konsumera spannmål istället”.

Anledningen till detta är att det i naturen finns kretslopp och de består av flera komponenter och händelser. Vi får inte en mer miljövänlig jordbruksproduktion för att alla går över från komjölk till havredryck, snarare skulle detta leda till en enorm brist av biologisk mångfald.

Här följer två exempel:

Vi gör som vi alltid har gjort, och låter betesdjur som kor och får, beta på marker som är steniga och med inslag av träd, det vill säga marker som det inte går att köra traktor och plöja på. På vintern står dessa djur i en ladugård och deras gödsel sprids på åkern under sommarhalvåret.

Detta gör att det kan växa bra på åkern, då vi tillför näringsämnen till den som vi under hösten åter kommer att ta bort då vi skördar. Antingen odlar vi vall (alltså klöver och gräs) till vinterfoder till djuren, eller spannmål eller någon annan gröda. Vi kan inte odla samma gröda år efter år, detta utarmar jorden och sänker skördarna. Det leder också till växtsjukdomar vilka i sin tur leder till lägre avkastning.

Detta jordbruk är i symbios med övriga naturen, då det finns plats för insekter, fåglar, vilda djur och allsköns olika gräs och örter att växa där.

Det alternativa jordbruket producerar en och samma gröda år efter år på stora arealer. Eftersom så stora arealer förses med endast en gröda och övriga växter inte får finnas där, kommer landskapet att bli en biologisk öken.

Det är ju detta vi skulle få om alla bara drack havredryck, om spannmål var det enda som odlades på åkrarna och om produkter från nötkreatur och andra djur helt försvann! Var skulle gödseln till denna odling komma från? Från konstgödsel som skapar stora växthusgasutsläpp vid tillverkningen eller från slakteriavfall från de länder som fortfarande föder upp djur?

Det ska finnas djur i jordbruket, de behövs för att upprätthålla ett kretslopp och ett uthålligt brukande av våra marker. Och det ska självklart också finnas spannmål, såväl som andra grödor.

Det allra bästa är när det finns en stor variation av jordbruksproduktion, ett så kallat mosaiklandskap. Där finns det utrymme för många olika växt- och djurarter att leva och det blir ett motståndskraftigt landskap med förmåga att producera många olika sorters livsmedel.

Att sluta upp med överkonsumtion av kött, att inte äta kött som kommer från före detta regnskogsmark eller feed-lots, ja detta torde däremot vara en självklarhet för alla envar.

Amalia Mattsson, Edebo

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel