Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här lär sig barnen digitalt

– Barnen är födda in i en digital värld, säger förskolläraren Kia Kilpinen. På Körsbäret använder alla surfplattor, även ettåringarna.

Annons

– Sofiiiie! Jag pratade jätteläskigt, ropar Clara Graflind, som just talat in texten till sin digitala bok till Sofie Skärberg, en av förskolans anställda.

Clara går på röda avdelningen på Körsbärets förskola i Solbacka, en avdelning för femåringar.

– Får jag höra, frågar kompisen Elvira Hemer och så försvinner de in i ett rum.

Alla förskolans fyra avdelningar har surfplattor, eller lärplattor som de kallas här. På plattorna dokumenterar barnen vad de gör i bild, text och tal, spelar spel eller gör musik.

– Tidigare gjorde vi pappersböcker, men nu när vi gör digitala böcker kan de dela dem med fler. De mejlar till föräldrarna och kompisarna, säger Kia Kilpinen.

Att kunna visa upp vad man gjort därhemma fyller flera funktioner. Dels får familjen se vad barnen gör, dels får barnen reflektera över vad de gjort när de visar och återberättar hemma.

– Föräldrarna är jättepositiva. De märker hur stolta barnen är när de visar vad de har gjort.

Vid ett bord sitter Wilmer Malmgren. Han har målat en bild av sina favoriter Blixten och Bärgarn ur filmen Bilar. Med lite hjälp av Kia fotograferar han målningen med lärplattan och skriver sitt namn. Hur var det nu bokstaven E såg ut?

– Du kan gå och titta på din låda, säger Kia. Wilmer kollar och namnet blir klart.

Fotot ska vara på sidan två i boken, bestämmer han. Sedan lägger han ifrån sig lärplattan. Analog lek lockar lika mycket.

Inne hos 2-3-åringarna på gula avdelningen har man jobbat med bussar ett tag, både i verkligheten och i lärplattan.

– Vi har åkt buss och så har vi fotograferat bussen och gjort digitala pussel av bilderna som barnen lägger i plattan. Sen har vi byggt en buss ute på baksidan också, säger förskolläraren Anna-Karin Lindberg.

Hon tycker att plattan har utvecklat barnens kreativitet både analogt och digitalt.

– De har en app där de ska bygga fordon, då händer det att de går och hämtar en bok för att se hur det sitter ihop.

Hon berättar att även 1-2-åringarna, som är på utflykt i dag använder lärplattor.

– De har en app där de har gjort en dockteater. Och så gillar de att dansa Gangnam style och Harlem shake, säger Anna-Karin.

Fyraåringarna Marcus Möller och Morgan Sköld på gröna avdelningen sitter tillsammans och spelar Empatico, ett slags memoryspel om känslor på en lärplatta. De parar ihop ansikten som har samma min. Sedan säger en röst vilken känsla ansiktena förmedlar.

”Orolig. Mamma ska hämta dig på förskolan, men hon kommer inte. Då blir du orolig”, säger rösten.

– Barnen lär sig flera saker samtidigt. Dels att sätta ord på känslor, men även minne, samspel och turtagning, säger förskolläraren Linn Emmoth.

Förskolans digitala plan

De övergripande målen med lärplattan är att utvidga lärandet, öka barnens och föräldrarnas delaktighet, inflytande och insyn i verksamheten, att förvärva en början till en digital kompetens.

Digital kompetens är en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser och innefattar bland annat förmågan till säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik.