Annons
Vidare till norrteljetidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här har betygen ökat kraftigt på ett år

Satsningar på bemötande och att ha positiva förväntningar på elevernan har lett till att betygen har höjts och förstörelsen minskat.

Liw Tegelström har varit rektor i Hallsta skola, som är en F-9-skola. När hon började var skadegörelsen både inuti och utanpå skolan stor.

– Jag räknade ut att bara den inre skadegörelsen kostade 150 000 kronor om året, men det har blivit mycket bättre, säger hon.

Hon har jobbat mycket med bemötande och att förändra en kultur som funnits på skolan.

– Om man trivs med sin skola vill man inte förstöra den, säger hon och får medhåll av niondeklassarna Cordelia Melén-Olsson och Alexander Teurnberg.

– Det är bättre stämning, säger Alexander Teurnberg.

Förutom bemötandet har eleverna i högstadiet ofta två lärare i klassrummet. Det gör att eleverna får hjälp snabbt.

– Det går mycket bättre att få hjälp och det är inte lika hög volym i klassrummet.

Cordelia Melén-Olsson håller med.

– Man får mer respekt när det är två. Man kan också dela upp klassen i två mindre grupper och då är det lättare att komma till tals.

Eleverna som gick ut nian i våras höjde medelbetyget med 20 poäng, från 181 poäng till 201 poäng. Det är den näst bästa höjningen av medelbetyg i en kommunal skola mellan 2012 och 2013. Medelbetyget när man räknar in de fristående skolorna ligger på 206 poäng.

– Det är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Det kommer alltid vara olika från år till år. Ibland är de fler elever som behöver mer stöd än andra, säger Liw Tegelström.

Skolan jobbar också med det som kallas synligt lärande. Det ska vara tydligt vilka kunskapskrav som finns och vad som krävs för att eleverna ska nå dit.

– När eleverna vet vad de ska göra resulterar det i ett högre kunskapsresultat.

En annan framgång på Hallsta skola är att pojkarna har höjt sina betyg med 20 betygspoäng. Pojkarnas betyg är i starkt fokus eftersom de generellt är så mycket lägre än flickornas – i hela landet.

– I min klass är det så att många killar som låter mycket och så blir de ledsna när de blir tillsagda och säger: ”ni skäller bara” och då vill de inte lära sig, tror Cordelia Melén-Olsson.

– Det kan bli slentrian i att man har låga förväntningar på pojkar. Även där handlar det om bemötande, genuspedagogik och värdegrund, säger Liw Tegelström.

– Många killar vill göra andra saker än att plugga, det bara är så, säger Alexander Teurnberg, som själv gillar historia och vill gå samhällsprogrammet.